Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
försvann med andra pojkar i obekanta ärenden. På det
sättet hade aftnarna gått nu i sju år, och Wilhelm hade
under den tiden fått in, ej i förståndet men i märgen
och i minnet — det starka minne som tar åt sig
situationer, bilder och ord liksom i sömnen och kan säkrast
återge dem efter en mansålder — fått in i märgen både
ett och annat men först och främst en sak som var
tydlig för honom redan nu: att han hade det bra hos sina
principaler och att tillvaron hos dem var så pass vid och
rymlig att han inte behövde ge sig av ifrån dem.
Nå, han hade ju också fått se sig om genom fiskeriet:
Hälsingborg, Landskrona och Malmö, Köpenhamn och
Hälsingör, Göteborg och andra västkuststäder,
Kristiania och några flere städer i södra och sydvästra Norge;
han hade till och med varit i Stralsund, i Lübeck och
Hamburg, och i Edinburg.
Till allt detta uteliv var Kockens middagsbord, hans
omsorgsfullt hållna ett rum och kök i det gamla
minia-tyrhuset av tegel och korsställda bjälkar, hans lilla
stenlagda gård och hans trädgård med fruktträd och
bärbuskar — en inte så oäven motsättning, tilltalande för
aptiten och väckande känslor av värme och rotfasthet.
Så var det nog också för Kasparson, ehuru de stora
viddernas gräshoppor och vildhoning ju voro honom
förmer.
Kasparson måste som konstnär och människa ägna
sympati och aktning åt Kockens middagsbord. Han
uppfattade och njöt av fullödigheten, äktheten, visdomen,
4—142162. Fahlman, Firman Åbergson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
