Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der han framgick, säger sagan, ’förstummades
fåglarösterna, blommorna slöto sina kalkar och
solen miste sitt sken’. Jag har visst ofrivilligt
skrämt er. Men mitt oförsynta sätt att komma
in här tillskrifver jag delvis Klas, som inte ansett
mig värdig att få veta af hans giftermål.»
»Jag har inga svaga nerver,» sade hon och
räckte honom handen. »Klas har dessutom talat
om er, så att jag känner er mycket väl.»
Hon narrades litet af artighet. Namnet
påminde hon sig visserligen nu, men om sjelfve
mannen hade hon hitintills ej någon föreställning,
De satte sig.
»Saken är, att det inte är mitt fel, att du ej
vetat af vårt giftermål,» sade Klas. »Nog har jag
sändt både förlofnings- och bröllopskort efter dig
på måfå, för att det skulle träffa dig någonstädes
på kontinenten, på Otaheiti, på Venus, Jupiter,
Mars eller Gud vet hvar.»
Assar skrattade.
»Tack! Nå, det tänkte jag jtf inte på. Hur
länge sedan är det?»
»Åh, omkring två år sedan.»
»Verkligen? Det var i alla fall en utmärkt
öfverraskning. Får jag komma hit till er ibland
nu och prata och ha trefligt?»
»Ja, Gud bevars,» sade Klas. »När jag är
upptagen, skickar jag dig in att prata med min
hustru. Hon skall tacksamt åhöra dina estetiska
utgjutelser. Eller får du jollra med min pojke...»
»Din pojke! En ny öfverraskning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
