- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
43

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aganippides ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hwars watten inspirerade skalderna och
helgades åt Muserna.
2. – Aerisii maka, och moder til
Danae. Andre kalla henne Eurydice.

AGANIPPIDES, Musernas tilnamn
efter källan Aganippe.

AGANUS, son af Paris o. Helena.

1. AGAPENOR, son as Ancæus,
war en af Helenas friare. Han gick
til Trojas belägring och stötte til den
grekiska flottan med 60 galeior.
Sedan Troja war intaget, blef han
wäderdrifwen til Cypern, der han
anlade staden Paphos.
2. – Amiral på Agamemnons flotta

AGAPTOLEMUS, en af Ægypti 50
söner, dödad af sin gemål Pirene.

AGARTIS, en syrisk gudomlighet,
kanske densamma som Adargatis.

AGASTHENES, konung hos Eléerne
och fader til Polyxenus, reste med de
öfrige Grekerne til Trojas belägring.

AGASTROPHES, en Trojan som
dödades af Diomedes.

1. AGAT, en ädelsten, som troddes
äga den kraften at stärka hjertat,
fördrifva smittsam luft, samt emotstå
huggormars och skorpioners bett.
2. – ISLANDS. De gamle
Isländarne tilegnade denna sten
öfwernaturliga egenskaper, och ansågo den
wara swart ambra. I synnerhet troddes
den bewara för all trolldom hwar och
en som bar honom; 2:o ansågs den
såsom et motgift för alla slags
förgiftingar; 3:o fördref den spöken o.
onda andar, då man brände deraf i
något hus; 4:o bewarade den för
smittsamma sjukdomar, om rummen
röktes dermed. De fleste as dessa
widskepelser fortfara ännu.

AGATHODÆMON, en god ande,
som dyrkades af Egyptierne, i
skapnad af en orm med menniskohufwud.
Man ser honom äfwen på medaljer
ifrån Alexandeia.

AGATHON, en af Priami söner.

AGATHYRNUS, son af Æolus,
anlade en stad på Sicilien, och gaf den
sitt namn.

AGATHYRSUS, Herkulis son, fader
til et grymt folkslag, i grannskap med
Scytherna, och som kallades efter
honom. Virgilius kallar dem P i c t i,
emedan de färgade håret och ansiktet.
(Adlerbeth öfwersätter det med
"brokigt beprydde".

1. AGAVE, dotter af Cadmus o.
Hermione eller Harmonia. Hon blef gift
med konung Echion, och hade med
honom Pentheus, som efterträdde sin
fader. Bacchus, för at hämna sig på
denna prins, som hwarken welat
erkänna honom för Gud ell. bli inwigd
i hans mysterier, upfyllde med et
sådant raseri hans moder och båda
mostrar, Ino och Autonoe, at de sleto
honom i stycken under orgierna. Det
oaktadt bewisades A. gudomlig
dyrkan antingen derföre at hon och
hennes systrar bidragit til Bacchi
upfostran, ell. i ans. til hennes nit för hans
dyrkan. Se PENTHEUS.
2. – En af Nereiderne.
3. – En af Danai döttrar.
4. – En Amazon.

AGAVUS, en af Priami söner,
afmålas af Homerus såsom en skicklig
dansare och gårtjyf.

1. AGDESTIS, AGDISTIS, en ande
med menniskoskapnad, och tillika
tweköning. Född af en Jupiters dröm,
andre säga af stenen Agdus, blef detta
widunder en skräck för menniskor och
äfwen för Gudarne, som stympade
honom. Denna händelse gaf ursprung åt
et mandeltråd, som bar en ganska
härlig frukt. Floden Sangarii dotter
plockade af dessa sköna mandlar, och
stoppade dem i barmen; men mandlarne
förswunno, och nymfen blef hafwande.
Wid wanlig tid nedkom hon med et
barn, som fick namnet Atys, hwilket
hon utsatte, och som upammades af
en get. När gossen wäxte til, blef han
så underbart skön at A. sjelf blef kär
i honom. Då Atys hunnit til
manliga år, begaf han sig til konungens
hof i Pessinuntus, för at ägta hans
dotter: bröllopsfesten war redan
börjad och man sjöng den hymeneiska
sången, då A. kom och ingaf den
olycklige Atys et sådant raseri, at han
stympade sig sjelf. Konungens träffad af
samma galenskap, gjorde på samma
sätt. A. ångrade sedan denna hämnd,
och för at någorlunda godtgöra det
onda han gjort, erhöll han af Jupiter
den nåden at ingen af ynglingens
lemmar förwissnade eller ruttnade bort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free