Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bhagavadam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wisor, som de tro wara mycket behagliga för Gudinnan, emedan
hon, efter en lärd missionärs förklaring, likasom hennes gemål
Schiwa, är på en gång herre öfwer lif och död, öfwer alstring
och förstöring, samt anses inflyta på de jordiska tingens
fortplantning. Derföre är ock joni eller qwinnans köndelar,
hennes attribut, likasom lingam eller phallus är hennes gemål
Schiwas.
BHAGAVADAM (Ind. M.) en af Indianernes heliga böcker.
BHAGAVADI, som lär dygden, ett af Bhananis tilnamn.
BHAVANI, som gifwer födelse, Schiwas ell. Mahadevas gemål. Hon
har samma attributer som den haffödda Venus, och upreser sig ur
det snäckskal som tjenar henne til wagga. Hon har flera namn än
Bramas och Wischnus gemåler. De förnämsta äro Doorga, Parvadi,
Kali, Maleshvari, etc. Emedlertid finner Hastings mycken likhet
emellan henne och Venus Urania, som Lucrectus afmålat med så
lifiga färger, och som förestod bebåda könens förening; ell.
Juno Cinxia ell. Lucina bos Romarne. Andre författare finna mera
likhet emellan henne och Egyptiernes Isis, d.ä. Månen; andre
Ined Naturen; någre jemnföra henne med Proserpina. B.
föreställes i pogoderna med de hiskligaste drag. Hon har
förskräckliga ögon, swart hy, långa och utstående tänder, twå
elefanter til örhängen, steltupstående hår såsom en
påfågelstjert, inflätade med ormar; stundom 16, stundom 8 armar
och et lika antal händer, hwari hon håller et swärd, en treuddig
gaffel, twenne fat, det ena för at emottaga och det andra för at
dricka bloden, en krokig lans, en annan nästan dylik, et
jernhjul, en ofantlig knif och en klubba; attributer hwilka
utmärka Gudinnan som straffar det onda, och förstör de elaka,
hwilkas oblidkeliga domare hon är. Det är derföre man säger at
hon är född af Schiwas brinnande öga, som han bär midti pannan.
Man tror at det är hon som straffar folken med sjukdomar o.
besittning af onda andar, ty de ondes bestraffning efter döden
hör Schiwa til. Hon törstar efter menniskoblod: derföre offrades
också fordom åt henne menniskor, oxar och tuppar; ännu offras
tuppar, men sällan oxar. Hennes fest firas med de största
högtidligheter, i hela Bengalen samt på kusten af Malabar och
Coromandel. De rätttrogne låta krossa sig under hjulen af wagnen
som bär denna ofantliga bild. Kon är helgad åt henne och är ofta
hennes symboliska afbild.
BIA, eller WÅLDET, en dotter af Pallas och Styx.
BIADICE, Crethei Inaka, war förälskad i Phryxus, Athamas’ son;
men då hon fann honom känslolös, anklagade hon honom hos sin
gemål såsom den der welat förföra henne. Denne updrog åt Athamas
at straffa sin son, men han kom undan. Se PHRYXUS.
BIALBAN (Österl. M.) besynnerliga tungomål och karakterer hos et
slags kreatur som funnos i werlden, innan Adam blef skapad.
BIANOR, 1. – med tilnamnet Ocnus, konung öfwer Etrurierne, son
af Tiber, och spågwinnan Manto. Anlade staden Mantua och gaf den
sin moders namn. Hans graf sågs ännu i Virgilti tid, wid wägen
ifrån Rom til Mantua. 2.– En Centaur, dödad af Theseus. 3. – En
trojansk höfding, dödad af Agamemnon.
BIARCEUS, som frambringar lifsmedel, ett af Pans tilnamn.
BIARGBUATHATTER, et utom Eddan bestående, mytdiskt gwäde på
Isländska, hwaruti Ragnarok beskrifwes.
BIAS, 1. – broder til Melampus. 2. – En grekisk prins, som
Homerus kallar den waldige drotten.
BIBASIA och EDESIA, gästabudens Gudinnor, af hwilka den förra,
hos Romarne, ansågs förestå winet och den sednare en god måltid.
BIBEHÅLLANDET, conservation. Det föreställes genom en gwinna
inswept i et goldene draperi och krönt med en krans as
wälluktande örters en saftning på Egyptiernes bruk at anwända
sådana til likens bibehållande. I ena handen häller hon en
cedergren, och i den wenstra en goldene cirkel eller ring:
symboler, den förre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
