- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
336

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dew ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

336

dyrkades as Sidonierne, som under detta namn hade åt henne
upbyggt et rygtbart tempel. Andre påstå at hon war densamma som
Cybele. En Gudinna af detta namn dyrkades i synn. af
Vocontierne, et galliskt folkslag, o. det tros at staden Die, i
Dauphiné, fått sitt namn deraf at de helgat det stället til
Dianas dyrkan. 2. – Dotter af Deion och moder til Pirithous, som
hon fick m. Ixion. 3. – Et namn som Sibirierne ge en af sina
förnämsta Gudomligheter, och som man ser på deras medaljer eller
heliga mynt. En sådan medalj förwaras i kejs. kabinettet i
Petersburg. Bilden, som är graverad på ena sidan, är delad i tre
menniskofigurer emot öfra ändan, men slutas i en o. samma
menniskofigur emot den nedra. Afguden har benen lagda i kors,
och tyckes sitta på en hög stol. En wid foten liggande båge
utmärker konungawärdighet och magt. En af de tre personerne
intager förgrunden. Dess wäxt och styrka, som öfwerträffar de
twå andras, hans mera manliga ansigte, hans åldriga utseende
samt större hufwud, som är högre och betäckt med en stor mitra,
tyckas utmärka et slags företräde. Hans armar, prydde m.
armband, hwila i kors öfwer bröstet; han ser tankfull ut, och
man ser honom i profil med ögonen wända åt personen til höger.
Denne ser yngre och mera liflig ut än de andra. Hufwudet är
betäckt med en liten rund mössa, och båda armarne, prydde med
armband, wändas åt samma sida. Högra handen, som är mera
uplyftad, hålleret brinnande hjerta; och den wenstra en liggande
spira. Figuren til wenster ser mera ålderstigen o. tankfull ut.
Den håller i högra handen en spegel, och i den wenstra et
örtstånd med sina blommor och blad, i hwilket man tror sig
igenkänna Lotos, så rygtbar i Greklands, Egyptens o. Indiens
mythologier. Den förste personen, från hwilken de twå andre
utgå, synes således wara Skaparen; dem andre Kraften, Kärleken
och Befälet, samt den tredje Försynen i detta slags Trcenhet.
Medaljen är gjord af bränd lera, och sådana finnas i mängd uti
Sibiriens gamla grafwar. Dalai Lama utdelar sådana åt Kalmucker
o. Mongoler, hwilka uphänga den, på de ställen hemma och i
templen, der de förrätta sin bön. För öfrigt liknar bilden
mycket Pussas i Tangut och Xakas i Japan.

DIACTORUS, ett af Mercurii tilnamn, som utmärker hans förnäms
syssla: at wara Jupiters budbärare.

DIADOCHUS, en blek sten som lifnar beryllen, och hwarmed man
skall kunna framkalla andar.

DIAGONDAS, en Theban som uphäfde bruket at offra om nätterna.

DIALEKTIKEN (Sinneb, i.). En ung krigare, som står stadigt på
benen och tyckes tala med ifwer. Hans hjelm är försedd m. en
swart o. hwit fjäderbuske, och hjelmprydnåden är en halfmåne. De
twå korslagda o. hwassa dartarne i högra handen äro emblem af
hans resoneringsförmåga; den knutna handen är i enlighet m.
Zenos idé.

DIALIA (sacra) war en fest i Athén, til ära för Jupiter
Melichius, då utom staden offrades åt honom et offer, som ej war
något werkligt djur, utan en nätt afbild deraf, til ex. en oxe
gjord af honing och mjöl – Hos Romarne woro D. en Gudstjenst och
offer, som förrättades af Flamen Dialis, men af Pontifex, om den
förre war sjuk eller hindrad.

DIAMASTIGOSIS, hudslängnings-festen, firades i Lacedemon til
Diana Tauricæ ära. Den bestod deri, at alle gossar skulle
årligen, på en wiss dag, bindas wid hennes altare o. piskas m.
ris tils bloden rann. I början piskades de förnämste af
spartanska ungdomen, men sedan endast slafbarn. På det piskaren
icke måtte töras af barnens skri, hölls af en Dianas prestinna
Gudinnans bild, som wanligen war mycket lätt: men om barnen
skonades, blef den så tung at hon icke förmådde hålla den.
Mödrarna sjelfwa omfamnade barnen under piskningen, o. förmanade
dem at lida m. tålamod. Också fällde de aldrig en tår, eller
gåfwo minsta tecken til otålighet. Offren för denna grymma
widskepelse begrofwos med kransar på hufwudet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free