- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
116

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mihir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

116


minne deraf at Helena der gifwit med sig för hans enträgenhet,
och der han byggde et tempel til Veneris ära.

MIHIR, se MIHR.

MIHIRGIAN (Pers. M.). Så kalla Perserne höstdagjemningen, som
för dem är en högtidsdag.

MIHR, en Gud hos Perserne, den Greker och Romare kallade
Mithras.

MIHRAGAN (Pers. M.), fester som Perserne firade til
Venus-Uranus ära.

MIKADDO (Jap. M.) chef och öfwersteprest för Sintos-religionen.
Han äger ej allenast magt at göra gudar, utan är sjelf et
föremål för Sintoisternes dyrkan. Som han tros härstamma i rät
nedstigande led ifrån nationens fordna Cami, och hafwa ärft
sina förfaders dygder och höga karakter, så anses han såsom en
lefwande afbild af dessa gadomligheter, och man wisar honom
nästan samma wördnad som åt Cami af första ordningen. Det tros
äfwen at alla landets gudar hafwa en oinskränkt wördnad för
hans person, och anse för en skyldighet at göra honom et besök
en gång om året. Tionde månaden skall wara bestämd för denna
upwaktning, och de uppehålla sig hos honom, ehuru på et
osynligt sätt. Se DAIRI, KAMIATSUKI.

MIKIAS (Egypt. M.) en symbol hos Egyptierne i deras
hieroglyfiska skrift. Det war en figur som liknade en lång
stång, i ändan lik et T, med en eller flera slåar öfwer, et
tecken til Nilflodens stigande. Denna figur blef wanliga
tecknet til en åstundad lycka eller befrielse från nägot ondt.
Man gjorde en amulet deraf, som hängdes om halsen på de sjuke,
och på handen af alla wälgörande Gudomligheter.

MIKKELIN PÄIWÄ (Finnl. M.), en stor högtid hos Norrfinnar. Alla
hästar tagas då in i stall, fodras med öl, korn, granris och
hermelins-kött, som skall bewara dem för hufwudsjuka m.m.
Boskapen drifwes tidigt och sagta i fähuset, om allt skall gå
wäl.

MILANION, son af Amphidamas, älskad af Atalanta 3., blef
upslukad af et lejon.

MILCARTUS, se MELCHARTUH.

MILCHOM, se MOLOCH.

MILDHETEN. De gamle gjorde en Gudomlighet af henne. Herkulis
slägtingar hade uprest et altare åt henne, och Romerska Senaten
et tempel efter Julius Cæsars död. Hos Greker och Romare
kallades hennes tempel Asyla. Claudianus säger at denna Gudinna
bör hwarken hafwa tempel eller bildstod, emedan hon bör endast
bo i menniskornas hjertan. På romerska medaljer har denna dygd
til symbol en gren af oliv eller lager. En medalj af kejsar
Severus, föreställer henne såsom en qwinna sittande på et
leion; i wenstra handen håller hon en lans, och i den högra en
pil som hon kastar långt ifrån sig; hon trampar på en hög med
wapen, håller en olivegren i handen, och stöder sig mot en stam
af samma trädslag, på hwilken hänga de consulariske fasces. Hos
Cochin föreställes hon såsom uplösande dessa spåknippor,
stränghetens symbol, och låtande rättwisans wågskål få
öfwerwigten derigenom at hon derpå lägger oliveqwistar. Hennes
manliga symbol är en örn som hwilar på en åskstråle, hwartil
man lagt en olivegren. Se TILGIFTEN. Flete artister gifwa henne
en krona.

MILESIA, et Ceres’ tilnamn, i Miletus. Då Alexanders soldater
der wille plundra hennes tempel, utbröt en klar låga derifråm.

MILESIUS, et Apollos tilnamn, i Miletus.

MILETIS, Byblis, Mileti dotter.

MILETUS, konung i Carien, war son af Apollo med Aria dotter af
Cleochus, eller af Minos’ dotter Acacallis. I sin späda barndom
blef han utlagd i en skog, men upföddes af wargar, til dess
någre herdar sedermera drogo försorg om hans upfostran. När han
blef stor, begaf han sig til Carien, der hans tapperhet och
förtjenster tilwunno honom prinsessan Idotheas ynnest och kon.
Euryti aktning, hwars måg han blef. Uphöjd til denna grad af
ära, wille han förewiga minnet deraf, derigenom at han anlade
en stad i Carien, som erhöll hans namn och blef rikets
huswudstad. Se BYBLIS.

MILICHIUS, 1. – et Jupiters tilnamn som Eléerne gåfwo honom
efter et slutadt borgerligt krig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free