Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Penates ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
270
likasom Jupiter, som är den medlersta fina
luftregionen; Juno, eller den lägsta luftregionen
närmast jorden; och Minerva, som är högsta regionen af
den fina luften (æther). – Tarquinius, underwisad i
Samothrakernes religion, ställde dessa tre
gudomligheter i samma tempel och under samma tak.
Desse Gudar, ell. Romarnes P., kallades de store
Gudarne, de gode o. de mägtige Gudarnes – Sedermera
kallades mera egentligt P. alla de Gudar som man hade
hemma i husen. Suctonius berättar, at i Augusti palats
fans et stort rum för P. Framför hans hus i springorna
af muren hade wäxt et palmträd, som han låt föra til
Husgudarnes borggård, och med mycken omsorg befordra
til wäxt. – Som hwar och en hade frihet at wälja sina
enskilta beskyddare, så tagas huspenaterne ibland de
store Gudarne, och stundom ibland förgudade menniskor.
En af de 12 taflornas lag befaller at andaktsfullt
anställa offringar åt P., och oafbrutet fortsätta dem
i familjerne på det sätt husfäderne hade inrättat dem.
De förste P. woro i början inga andre än förädernes
Manes, denn man ansåg för en skyldighet at bewisa ära;
men sedan tillades alle Gudarne. – Penaternes bilder
ställdes på det hemligaste stället i huset; der
uprestes altaren åt dem, lampor brunno, och åt dem
offrades rökelse, win och stundom slagtoffer. Aftonen
före högtidsdagen beröktes sorgfälligt deras bilder,
och beströkos med wax för at blifwa glänsande. Under
Saturnalia anwändes en dag för at fira Penaternes
fest, och hwar månad bestämdes ren dag til deras ära.
Dessa religiösa pligter grundade sig på det stora
förtroende hwar och en hyste för sina P., dem man
ansåg såsom familjernes enskilte beskyddare, så at man
icke ens företog någon sak af wigt, utan at rådfråga
denn såsom slägtens orakel. Nero försummade alla de
andra Gudarne, til förmån för en favorit-Penater.
Stundom medfördes deras bilder på resor. Cicero
frugtade at beswära sin favorit-Minerva; när han
stulle gå i landsflykt, gick han at högtidligen helga
henne på Capitolium.
PENATIGER, Æneas’ tilnamn, emedan han förde med sig
Penaterne ifrån Phrygien til Italien.
PENCESTE, en ö dit Argonauterne anlände. Denna ö,
rygtbar genom Cereris gåfwor, är sannna ställe der
Pluto bortröfwade Proserpina.
PENEIA, PENEIS, Daphne, dotter af floden Peneus.
PENELEUS, 1. – en af de fem grekiske befälhafware som
förde Bæotierne til Troias belägring. Der dödade han
Coræbus I, IIisoneus 2, och stupade sjelf för
Polydamas. 2. – Son af Hippalmus, war en af
Argonauterne, o. friade til Helena.
PENELOPE, dotter af Ikarius och Peribæa, blef för sin
skönhet begärd til ägta af flera Grekiske prinsar. För
at undwika allt gräl emellan dem, förmåddes de at
täfla om hennes hand wid de lekar han til deras ära
lät anställa. Ulysses segrade och blef gift med
prinsessan. Apollodorus påstor, at Ulysses erhöll P.
af fadern genom Tyndari bewågenhet, åt hwilken Ulysses
hade gifwit et godt råd i anseende til Helenas
ägtenstap. Ikarius wille i Sparta behålla qwar sin måg
och sin dotter; men Ulysses reste kort efter bröllopet
med henne til Ithaka. – Dessa makar älskade hwarandra
mycket ömt, så at Ulysses gjorde allt hwad han kunde
för at slippa resa til Troja; men hans knep tjente til
ingenting; han måste skiljas ifrån sin älskade P. och
lemnade henne en liten kärlekspant. Han war borta i 20
år, men under hela denna långa tid war hon honom
obrottsligen trogen, i trots af alla försök. Hennes
skönhet lockade til Ithaka en mängd friare, som sökte
inbilla henne at Ulysses hade omkommit wid Troia, och
at hon borde ingå nytt gifte. Enligt Homerus hade hon
100 friare; men P. förstod alltid at undwika deras
efterhängsenhet, och alltid genom ny list. Ibland
annat wäfde hon på en stor slöja, och förklarade för
sina friare, at hon icke ärnade gifta sig förr än hon
fått slöjan färdig, den hon ämnade til swepning; en
gång åt sin swärfader Laertes. Så uppehöll hon dem i
tre år, utan at wäfwen wardt färdig, emedan hon om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
