- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
343

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Ptous ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

343


PTOUS, 1. – son as Athamas o. Themisto, gaf sitt namn
åt Apollos tempel. 2. – Apollo dyrkades under detta
namn i staden Akrephnia, i anledning af den skrämsel
et wildswin wäckte hos Latona, sedan hon framfödt
Apollo och Diana. Innan Alexander tågade mot Thebœ,
gaf Apollo der oswikliga gudaswar.
3. – Et berg i Bæotien, der Anollo gaf orakel. 4. – En
son af Apollo o. Evippe, gaf sitt namn åt berget Ptous.

PUBLICA, et tilnamn hwarunder Lyckan hade et tempel på
berget Quirinalis i Rom.

PUDARIS, se CALIS.

PUDAS, en Indiansk Gud, som alltid afbildas tillika
med Ixora. Han ar liten, med ofantligt stor buk och
hufwudet kringslingradt med ormar, likaså armar och
lår. Han håller en staf i högra handen, och är utan
skägg.

PUDICITIA (Tuktigheten) Denna dygd hade Romarne gjort
til en Gudinna, som i Rom hade både tempel och
altaren. Hon dyrkades under namn af Patricia och
Plebeja. Den förras tempel stod på Forum boarium
(extorget), och den andras i Vicus longus. Livius
berättar anledningen til denna skillnad på följande
sätt: “Virginia, af patricisk ätt, gifte sig med en
plebej wid namn Volumnius, som sedermera blef Consul.
Patriciernes fruar drefwo henne ur templet, emedan hon
hade gift sig under hennes stånd. Derföre upbyggde hon
et litet altare på långa gatan åt P. Plebeja, dit hon
bad alla plebejiska fruar at gå, med erinran at tilse,
det hennes altare måtte äras af fuktigare fruar, än
Patriciernes.” Öfwer altaret blef sedan et tempel
upfördt. P. föreställdes på medaljer såsom en sittande
qwinna, klädd i stola, med et horisontalt liggande
spjut i wenstra handen, och den högra med pekfingret
upåt ansigtet. Venus Pudica i Villa Borghese har en
sköldpadda til symbol.

PUDJE, en Indisk sekt, som förkastar hela Brahmanernes
mythologi.

PUDOR, se BLYGSAMHETEN.

PUELLA, et Junos tilnamn, hwarunder Temenus upbyggde
åt henne et tempel i Stymphalos.

PUGNO, en af Ægypti söner.

PUHURI (Finn. M.), köldens fader.

PULCHRICLUNIA, se CALLIPYGE.

PULCHS, en af Tschuvaschernes undergudar.

PULLARII, de som waktade och upfödde de heliga
kycklingarne, för at af dem taga sina spådomar. Se
KYCKLINGAR.

PULOLAH eller Templet med guldtaket, Lamas tempel i
Deschefcho. Der tjenstgöra mer än 800 prester, och man
ser der många figurer af en qwinna som bär et barn på
armen.

PUL-SERRHA, bro på halfwa wägen. Så kalla Musulmännen
den bro som själarne passera efter döden, och
hwarunder brinner en ewig eld. Det är der som på
yttersta dagen de gode skiljas ifrån de onde, och de
som lidit någon icke godtgjord oförrätt, skola fästa
sig wid klädfållen och nedkasta sig för fötterna på
den som dem oförrättat. Perserne äro isynn. inbitne i
denna tro.

PULVINAR, soffa med kuddar, som ställdes i templen,
och hwarpå Romarne lade sina gudabilder när de skulle
spisa: en sådan helig traktering kallades Lectisternium.

PUNA-PARTA (Finn. M.) anses för Tuonis son och eldens
wård-ande.

PUNCHAO, dagens herre, ljusets uphofsman, et namn som
Peruvignerne gåfwo den store Guden.

PUONSU, den första menniskåns namn, enligt någre
chinesisse lärdes upgift. Se WERLDENS SKAPELSE
(SYSTEMET OM, 4).

PURANAS (Ind. M.) Brahmernes commentarier öfwer
Vedams. De äro fullkomliga skaldestycken, 18 til
antalet, och innefatta hela historien om landets
gudar, ungefär likasom den om de grekiske gudarne
innedålles i Ovidii metamorfoser. Tio äro bestämde at
prisa Schiwa, dess wälde öfwer de andra Gudarne,
werlden-skapelse genom hans wilja, hans underwerk och
krig: de hålla 300.000 strofer ell. verser. Fyra äro
til Wischnus ära; men de prisa denne widmagthållande
Gud, utan at nedsätta Schiwa, som de jemnföra med
honom. Den 15:de och 16:de äro til Brahmas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free