Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Segesta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
413
Ludvik XIV:s Mynt- o. Medaljhistorie förestäldt under
bild af en Pallas i full rustning, med en liljeströdd
mantel öfwer axlarna; wid fötterna ligga de fiendtliga
magiernas wapensköldar; i ena handen håller hon et
kastspjut, och i den andra en Segergudinna. –
Egyptierne föreställde S. under bild af en örn. –
Grekerne, under Romarnes wälde, sökte at smickra sina
nya beherrskare, och föreställde derföre örnar som
buro Segergudinnor. Örnen war Romerska legionernes
standar eller fält-tecken.
SEGESTA ell. SEGETIA, en landtgudinna som wakade öfwer
den ännu warande säden.
SEGIADAH eller SEGIADEH (Mah. Myth.) en liten
säfmatta, som Musulmännen alltid bära med sig, för at
derpå knäfalla och förrätta de fem dagliga bönerna.
SEGIENU (Ind. M.), den tredje af de fem allmänna
högtiderna i Pegu. Den sker til ära för en af landets
afgudar, i närwaro af konungen, drottningen och deras
barn, som bewista den sittande i prägtiga wagnar.
SEGJIN (Mah. M.), sjunde och lägsta delen af helwetet
dit de ogudaktige kastas, under det swarta o. mörka
trädet, der ingen ljusstråle synes.
SEHELAN (Österl. M.), Monarken i det diktade landet
Ginnistan eller Féernas land.
SERRIMNER, et oupäteligt gudaswin, se WALHALL.
SEID war, enligt Sturlesorso Heims Kringla, en högre
grad af trolldom, som ibland Wanerne mycket brukades,
och öfwades bland Asarne först af Freja, Niords
dotter, då hon började at förestå Gudoffren. Odin
sjelf ogillade denna låga och farliga konst, som icke
kunde wara annat än misshaglig för Gudar och
menniskor. Harald Hårfager lät bränna sin egen son,
tillika med hans medbrottslige i denna trolldomkonst.
Se NID, UTESETUR.
SEICHS (Mah. M.), predikant i moskéerne. Sultans egen
kallas Hans Höghets Storpredikant.De tilbringa sin
lafnad i kloster.
SEINE (Sinneb. l.), en af de största floder i
Frankrike. Den igenkännes isynn. af swanen som står
wid sidan. I trädgården i Tuileries ses en grupp af
Coustou d.ä. som föreställer Seine-och Marnefloderna;
bredwid dem stå twenne barn; det ena leker med en
swan, som är Seinens attribut; det andra håller en
kräfta, som utmärker Marne. Figuren som föreställer S.
är större än Marne, och tager denna i famn.
SEIS, en Najad, med hwilken Endymion hade Ætolus.
SEISACHTHEIA, bördans afkastande, et allmänt offer som
Athenarne anställde til minne af Solons lag, som
frikände de fattige från at betala sina skulder, ell.
åtminstone minskade räntorna, och förbod borgenärerne
at gripa deras personer.
SEIVIAS, en sekt bland Brahminerne, som isynn. dyrkar
Ixora eller Eswara, den de anse wara högre än Wischnu.
För at göra sig igenkände, pläga de i hufwudet stryka
fyra eller fem rader aska af koträck. Flere bära om
halsen eller i håret en Lingam. Den fästas äfwen på
barnens grinar.
SEJA, en Gudinna, som troddes hafwa under sin wård
säden, så länge den låg i jorden. Jfr ADISSECHEN.
SEJAH (Mah. M.), et slags munkar, som hafwa kloster;
men när de en gång gått derutur, inträda de der aldrig
mer, utan tilbringa sin öfriga lifstid med at stryka
gatorna och göra ingenting. När de få sitt afsked,
beskatta Superiorerne dem på en summa penningar, eller
en wiss mängd af lifsmedel, som de måste skicka til
klostret, i annat fall är inträdet dem förbudet. När
en S. kommer in i en stad, går han til torget eller
til salen bredwid stora moskén, och ropar der med full
hals: “O Gud! skicka mig 1000 r:dr eller tusen mått
risgryn. o.s.w.” Sedan han upburit almosor af fromma
själar, beqifwer han sig på et annat håll, för är
betla på samma sätt, til dess han samlat den summa som
blifwit honom pålagd. Hos Indianerne och i Stora
Mogols stater finnes en talrik skara af dessa
andäktige lurkar, som ofta öfwerswämma Storherens
stater, der de äro så beswärlige, at en Visir lät
tilsäga Stora Mogol, som tilbjudit Sultan sin tjenst,
“at den största ynnest Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
