Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wischnu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
644
äta af et läckert smör som danas i ett af de sju
werldshafwen, och som Indianerne kalla mjölkhafwet,
buro de til hafsstranden et gyldene berg, hwarpå
sitter en ofantlig ödla som har 100 hufwuden, på
hwilka hwila de 14 werldar som Utgöra Universum. De
begagna ödlans stjert för at draga smörek åt sig; men
hindrades af jättarne, som också drogo ödlan åt sin
sida. Detta gräl hade så när blifwit wädligt för den
werlden som ödlan understödde. Den blef så skakad, at
den ofelbart hade blifwit förstörd, om icke Wischnu,
som antagit skapnad af en sköldpadda, i största hast
hade ställt sig midtinunder för at understöda den.
Emedlettid utgöt ödlan öfwer jättarna en giftig
wätska, som twingade dem at släppa tag, och på det
sättet blefwo gudarme mästare af det ypperliga smöret.
Andre berätta helt enkelt, at jorden, som nedtrycktes
utaf tyngden af berget Merupata, war nära at sjunka i
afgrunden; men at Wischnu, förwandlad til sköldpadda,
kom i rättan tid för at uplyfta berget och ställa
jorden tilfreds. – Den tredje. En ofantlig jätte, wid
namn Palabas, hade rullat ihop jorden som en
papperslapp, och bar bort den på axlarna til bottnen
af helwitet. Wischnu, förwandlad til swin, gick emot
jätten, slogs med honom, och sedan han besegrat honom,
bar han jorden tilbaka på sitt tryne, och satte henne
på sitt förra ställe. Andre säga, at guden Rutrem hade
trotsat Brahma och Wischnu at kunna hitta på det
stället der han ärnade gömma sitt hufwud och sina
fötter; och som han erböd sig at erkänna dens
öfwerwälde, hwilken kunde hitta på detta, så anlogo
Brahma och Wischnu utmaningen: Brahma fann rätt på
Rutrems hufwud förmedelst en tistelblomma som utmärkte
stället der det låg förwaradt. Wischnu förwandlade sig
til swin för at påta up Rutrems fötter; men at sedan
han förgäfwes bökat med sitt tryne in i jordens
inelfwor, måste han uphöra med sitt företag. – Den
fjerde. En rygtbar jätte, wid namn Iranien, eller,
enligt andta, Hirrenkessep, hade af guden Rutrem fått
det besynnerliga privilegium at icke kunna bli
ihjelslagen, hwarken dag eller natt, hwarken inom
eller utom hus. Häröfwer blef han så stolt, at han
wille afskaffa gudarnes dyrkan och låta sig ensamt
tilbedjas på jorden. De som wägrade at wisa honom
guddomlig dyrkan, måste undergå de rysligaste plågor.
Han skonade ej en gång sin egen son, som i trots af
hans befallningar och hotelser, alltid enwisades at i
sina böner uprena Wischnus namn. Denna ynglings trohet
och de plågor han led, rörde til den grad guden
Wischnus hjerta, at han beslöt, kosta hwad det wille,
tilintetgöra jätten Iranien. Men det war icke så lätt
at werkställa: likwäl wann den spetsfundige Wischnu
sitt ändamål. Han passade på en aftonskymning, då det
hwarken war full dag eller natt, och wisade sig
plötsligt under form af et widunder, til hälften
menniska och til hälften lejon, och ställde sig
framför jätten, som då stod på tröskeln, således
hwarken inom eller utom huset, och ref honom i stycken
i trots af allt hans motstånd. Någre såga blott at
jätten Iranien hade satt det privilegium at icke bli
ihjelslagen, utan på et högst owanligt sätt; at då han
en dag hade ärnat gifwa sin son et käpprapp, hade
gossen slingrat sig undan och käppen slagit emot en
pelare, som genast öppnat sig, då derutur framträdt et
widunder, hälften karl och hälften lejon, som
sönderslet jätten. Hela werldsrymden lydde under hans
wälde. – Den femte. En furste wid namn Mavali, eller,
enligt andra, Magapelixaawarti, bragte menniskorna at
sucka under det grymmaste tyranni. Wischnu, rörd af de
klagorop som ifrån alla håll framträngde til honom,
beslöt at befria jorden ifrån et sådant wilddjur. Han
antog derföre skapnad af en Brahmin; men så liten at
han såg ut som en dwerg. Han gick in til den elaka
konungen och begärte tre fots jord, för at derpå
upbygga en koja. Konungen bewiljade utan swårighet
hans begäran och för at bekräfta gåfwan, tog han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
