Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Flocken - Eken och Vassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKEN och VASSEN.
Hör vädrens vilda ljud, och lär en gång at böjas,
Du skogens stolte Drott! som anser oss för grand,
Och skryter på en ås, i negden af vår strand,
Med grenar som til himlen höjas,
Med rötter i de dödas land
Exempel tag af oss, af oss! som i det låga
För vädren sviga ge, och brytas aldrig af:
Vet! du som trotsar dem, förmätne! du kan våga
At med dit högmod gå i cjvaf.
Så talas til en Ek, längst ner från våta stranden,
Af en föraktlig Vass, som har med afund sett
Den skugge, från sin höjd, han ut på hafvet bredt.
Sen flera dagars storm hans bane nu beredt,
Det svaga slägtet gläds, at se hans fall förhanden.
Vid stranden stormen är en lek,
Han aktar der ej värdt at ryta.
För vädren intet fins at bryta,
Der alt är Vass, och intet Ek.
Til norr är vädret styrdt, til norr sig Vassen kröker.
Hvem krökas kan på annat sätt?
Til söder vädret vänds . . Vår Vass ej bättre söker,
Til söder vänds han lika lätt.
Den höjd, der Eken fältet kröner,
Är för en storm ej lika fri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
