- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
28

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

X-ORNTIDEN.

Bland de många bedrifter, som Bolf med sina
kämpar utförde, täljes med stort beröm hans färd till konung Adils
i Upsala. Han red upp i Sverige med hundra man utom sina
tolf kämpar, men på vägen tog han in hos en bonde,
hvilken efter att hafva med köld och hetta pröfvat honom
och hans män, rådde, att Bolf med endast sina tolf
kämpar skulle rida till Adils; "ty," — sade han till
konungen — "med myckenheten besegrar du icke konung Adils."

Bolf följde bondens råd och red så ensam med sina
kämpar fram till Upsala.

När de skulle stiga in i den stora konungasalen,
erbjöd sig Svipdag, som varit Adils man och väl kände
dennes svek, att gå först in i salen, hvaijemte han
rådde till att icke låta märka hvem som var Bolf. De
gjorde så, och gick Svipdag först och efter honom hans
bröder, så konung Bolf, näst honom Bodvar och så de
öfrige, en och en.

Svipdag märkte ock tydligen en mängd försåt, som
voro lagda för dem, viel det han framgick i salen. När
de hunnit så långt, att de kunde se hvar Adils satt och
yfdes i högsätet, ropade Svipdag: "nu vill jag begära
lejd och säkerhet för dessa tolf kämpar, som du lofvade
mig den tid, jag drog ut med bärsärkerne för dig, konung
Adils." Dertill svarade Adils ja och bacl dem stiga
dri-steliga fram. De gjorde så, men sågo, att lönliga
fall-grafvar voro anbragta rundt omkring salen. Bakifrån
väggbonaderna framrusade också beväpnade män, som anföllo
Bolf och hans kämpar, men desse redde sig manligen och
nedhöggo Adils män ’som risbuskar’.

När Adils såg, att den leken icke dugde, bjöd han
stillhet i salen, "att han och hans styfson måtte kunna
talas vid," hvarpå denne och hans kämpar satte sig, först
Svipdag, Hjälte och Bodvar, och så Bolf. Då lät Adils
uppgöra stora stockeldar längs hela salen, men drog sig
sjelf med sina män utefter ena väggen helt nära tiil
utgången, allt under det han lät öka eldarne, så att
hettan till slut blef outhärdlig. Han ville på detta sättet
utröna hvem som var Bolf; ty denne hade en gång lofvat
att aldrig fly, hvarken för eld eller svärd.

Till slut sprungo denne och hans kämpar upp och
kastade sina sköldar på elden, fattade dem som varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free