- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
29

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAGAN OM ROLF KRAKE.

29

med om eldandet och slängde dem i lågorna, sägande,
."att de på det sättet ville öka elden åt konung Adils,
ty sjelfva voro de nu tillräckligt stekta." Rolf ropade:
"den flyr ej för elden, som springer öfver honom" —
och dermed störtade han sig, följd af sina kämpar, tvärt
igenom lågorna, viljande taga fast konung Adils. Men
denne stack sig undan i en ihålig pelare, ifrån hvilken
en underjordisk gång ledde till drottningens sal.

När Rolf och hans män kommo ut ur salen, mötte
dem drottning Yrsa, och blef der mycken glädje mellan
henne och sonen. Hon sände honom och hans män till
ett bättre herberge, men om natten kom Adils med en
myckenhet folk, som omhvärfde huset och tände eld derpå.
Goda råd tarfvades nu, inen Bodvar föreslog, att alla på
en gång skulle tränga på väggbjelkarne, tills de bågnade
och brötos, och på det sättet kommo de lyckligen ut.
Här väntade dem likväl en håi’d strid, men allt måste
vika för Rolf och hans kämpar, och äfven den leken
slutade med skam och nesa för konung Adils, som ännu
icke lyckats utröna hvem som var konung Rolf.

I)en segrande Rolf med sina kämpar gick in i
konungs-salen, der Rolf satte sig i konung Adils högsäte. Ilit
kom drottning Yrsa, helsade vänligt sin son och sade:
"ej hafver man här så fägnat dig, frände, som jag velat;"
— hon berättade nu, huru konung Adils samlade mycket
folk, emedan han ville uppbjuda hela sin förmåga att
nedgöra Rolf och hans män. "Derför du, min son" —
så slutade hon — "ej längre bör uppehålla dig här!" —
Hon gaf Rolf ett stort silfverhorn, hvari alla konung Adils
ringar voro förvarade, bland dem Sviagris, som Adils sjelf
skattade dyrbarast bland dem alla. Dessutom fick Rolf
så mycket guld och silfver, att det knapt kunde räknas.
I stället för hans och kämparnes hästar, hvilkas svansar
och panntofsar Adils låtit afhugga, lät drottning Yrsa
framleda tolf präktiga röda hästar och en hvit för konung
Rolf sjelf’. Derpå tog Rolf afsked af sin moder och steg
till häst med sina män.

Som de nu redo bort från Upsala öfver den stora
slätten, Fyrisvall, hörde de ljud af stridslurar och fingo se en
otalig mängd folk, som satte efter dem allt hvad hästarne
förmådde löpa. Rolf började då kasta ut guldet, som han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free