- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
113

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERKERSKA OCH ERIKSKA ATTERNA.

113 1 1

gjuta kristendomens anda. Föröfrigt heter det i den
nämnda omarbetningen af samma lag om hustruns rätt i
mannens bo, att hon skulle vara berättigad ’till
heders-och husfradöme, till halfva säng, till lås och nycklar och
till laga treding i lösören och aflingegods, samt till all
rätt, som Uplands lag skänker och helge kung Erik gaf.

Yar således Erik älskad af sitt folk, medan han
lefde, så blef han det ännu mer efter sin död och genom
det sätt. hvarpå han tillsatt lifvet. Genom folkets
kärlek vördades han som Sveriges skyddspatron, och ehuru
påfven icke förklarat honom för helgon, måste äfven han
i sina bref benämna honom helige kung Erik. Hans
namn åkallades vid alla heliga förrättningar, bonden
bekräftade sin edgång med orden: "så sant mig Gud
hjelpe och helge Erik konung", och då en konung
kröntes, aflades konungaeden i "Guds, Jungfru Marias och
helge Eriks namn." Yid sist nämnda tillfälle frambars
och upphängdes Sankt Erika tapet i högkoret i Upsala
domkyrka. Tapeten framstälde de vigtigaste händelserna
i konung Eriks lif, hvilka voro i densamma konstrikt
invirkade. Samma Sankt Eriks banér betraktades länge
som en helgedom och ansågs medföra seger i krig.
Konungens bild blef sköldemärke i rikets stora signet, och
insattes sedermera i Stockholms stads vapen.

Af den vördade konungens enskilda lif känna vi,
att han, efter den tidens sätt, var en uppriktig och sträng
kristen. Så heter det: att han var trägen i böner, fästa
och vakor; visade sig varkunsam och deltagande mot
olyckliga och frikostig mot de fattiga. För att späka
sitt kött bar han närmast kroppen en hvass tagelskjorta
och plägade vintertiden ofta bada i kallt vatten för att
bortdrifva ’olofligan lekamens hetta’. Hans dödsdag
firades årligen ined en högtidlig åminnelsefest, den s. k.
Ersmessan, och hans ben nedlades längre fram i ett
dyrbart silfverskrin i högkoret i Upsala domkyrka.

Under Eriks son, Knut, fick Sverige ånyo ett
oväntadt fiendtligt besök, denna gång från länderna öster om
Östersjön. Kareler i förening med de likaledes hedniska
Esterna företogo ett härjningståg mot Svenska skären.
Sommaren 1187 visade sig oförmodadt en fiendtlig flotta i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free