Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖ Lt HALL ANDE TILL SINA GRANNAR. 31
skickades till lifstidsfängelse på Tynnelsö slott, några af
de mest brottslige afrättades, andra fingo nåd på
drottning Margaretas förböner, men måste med böter försona
sina brott. Äfven Olaus Petri och konungens kansler
Laurentius Andreæ blefvo fyra år derefter stälda för rätta
och dömda till döden för det de i en hemlig bikt skulle
fått kännedom om dessa anslag, men af
samvetsbetänkligheter låtit sig förhindras att yppa dem. De fingo väl
nåd, men aflägsnades ur konungens förtroende. — Med
skäl kunde konung Gustaf säga, såsom ban varnande
skref till sina tjenare, "att verlden var full af förräderi."
Ändtligen bilades den 28 aug. 1537 på danske
konungens bemedling Sveriges stridigheter med Lübeck
genom ett fördrag, som skulle räcka i fem år, hvarigenom
Lübecks bofaste borgare ännu tillförsäkrades tullfri
in-och utförsel af sina varor inom Sverige, dock så, att
dessa icke skulle kunna på nederlag hållas längre än
sex veckor. Genom dessa bestämmelser var ett
betydande steg taget till afskuddandet af Lübecks tryckande
handelsvälde.
Med Byssland hade freden länge varit vacklande.
Det under Sten Stures tid afslutade fördraget hade
aldrig blifvit stadlastadt, och våldsamheter föröfvades på
gränsen litet emellanåt. Gustaf, som med skäl befarade
ett fredsbrott, anbefalde Finnarne att rusta sig till krig.
Men innan ett sådant kom till utbrott, bekräftades 1537
freden med tillägg, att den tio år derefter skulle
ytterligare stadfastas.
Med friare händer beslöt Gustaf att en gång för
alla uppgöra affärerna med Lubeck. Ett lübskt
sändebud .ankom till Stockholm 1539 för att af svenska
konungen förskaffa sina landsmän förbättring i de för staden
misshagliga vilkoren i sista fördraget. Härpå svarade
Gustaf, det "Liibeckarne vid hans uppstigande på tronen
som lejon aktat på rofvet och velat göra honom till sin
lifegen, liksom de gjort med framfarna konungar och
regenter. Men detta hade han med Guds kraft och nåd
afvärjt. Derföre kunde han ock nu hvarken för Gud
eller menniskor svara, om han på nytt skulle kasta sitt
rike i samma förderf och inrymma Liibeckarne deras
förra friheter, dem de mångfaldigt förverkat. I stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
