- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
100

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

nyare tiden.

gaste bemödanden från katolska kyrkans sida att i sitt
sköte återföra de "förvillade", och i dessa bemödanden
åtogo sig jesuiterna med en sällspord enighet och kraft
det väsentligaste arbetet. Att konung Johan utan
svårighet skulle viunas för deras syften hade de goda skäl
att antaga, Antonius Possevinus, en af samfundets
slugaste arbetare, hade åtagit sig det ärofulla värfvet
att till katolicismen återföra Sveriges konung —
måhända ock Sveriges rike. Med låtsadt intresse ingick
han i konungens förmedlingsplaner, och ett sändebud,
Pontus De la Gardie, affärdades till Rom för att utverka
påfvens samtycke till de af Johan uppstälda vilkoren,
under hvilka han utlofvade att sjelf öfvergå till
katolska läran och dertill söka omvända sitt folk. Men då
dessa vilkor stodo rakt i strid med katolska kyrkans
anda och uppfattning och innehöll t. ex. att presternas
giftermål skulle tillåtas, att gudstjensten skulle firas på
svenska, m. m., så hvarken kunde eller ville påfven
samtycka till förslaget. Då De la Gardie återkom med
förklaring att påfven icke ville ingå på de af Johan
föreslagna vilkoren, afsvalnade dennes ifver. Han återgick
till sina ursprungliga reformationsplaner, ett sväfvande
mellanting mellan katolicism och protestantism, och utgaf
i enlighet med dessa år 1576 en ny gudstjenstordning
eller liturgi, den s. k. röda loken.

Detta namn erhöll han deraf, att permarna och
bokstäfverna i der förekommande helgons namn voro
röda. Han var för öfrigt tryckt på svenska och latin
och utgjorde med några uteslutningar och förändringar
en återgång eller rättare en öfvergång till katolska läran,
sådan denna på kyrkomötet i Trident 1545—1563
blifvit för den katolska verlden antagen och faststäld.
I öfrigt spelade .Johan med jesuitisk fintlighet i sina
katolska sträfvanden ett dubbelt spel, så att han till
och med från påfven erhöll uppmaningar att, om han
ville blifva katolik, öppet bekänna det. Så t. ex. hade
han bland sina ofvan nämnda till påfven framstälda vilkor
illistigt nog begärt, att presterna tillsvidare skulle af den
katolska messan tyst mumla bönerna till helgonen och
för de döda, till dess man blefve mera tillvand i
förändringarna. Den 16 maj 1578 afsvor Johan enskildt inför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free