- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
107

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIGISMUND, POLENS KONUNG.

107

hade polska konungakronan för honom utgjort ett
efterlängtadt mål, och efter hans svåger Sigismund Augusts
död hade han i Polen haft fullmäktige, som vid det
följande konungavalet skulle bevaka hans rätt. När likväl
hans försök misslyckats, i det en annan hans svåger,
Stefan Bathory, blef Polens konung, ändrade han sina
anspråk så, att hans son Sigismund skulle vinna den
efterlängtade kronan. Han hade för detta ändamål låtit
uppfostra honom i katolska läran, hvilken Sigismund
sedan under hela sin lefnad fanatiskt vidhöll. Slutligen
då Stefan Bathory afled år 1587 och ett nytt
konungaval anstäldes, lyckades det verkligen Johan att till sin
stora glädje utverka Sigismunds val till Polens konung.

Det krig mellan Sverige och Polen, som började under
Eriks regering, hade visserligen upphört mecl Johans
tronbestigning; icke dess mindre förekommo äfven under Johans
regering täta anledningar till missnöje å ömse sidor, så att
endast begge makternas farhågor för deras gemensamma
fiende Ryssland förmådde återhålla deras stridslystnad.

Kort efter sitt utkörande till polsk konung lemnade
Sigismund Sverige för att taga sitt nya rike i besittning.
Men att han ej länge skulle finna sig väl bland ett så
opålitligt folk som Polackarne var nästan att förutse. Mer
än tvenne år hade ej heller förgått, innan Johan började
längta efter sin son och ångra det steg, för hvilket han
förut så ifrigt arbetat. Med den karakterslöshet, som
var honom egen, kastade han skulden härför på
rådsherrarne, och ett möte mellan båda konungarne utsattes att
hållas i Reval sommaren år 1589. Denna plan skulle
dock hållas hemlig, och i stället uppmanades adeln att
till fullo utgöra sin russtjcnstskyldighet, och allmogen att
erlägga en ny gärcl under formen af ett frivilligt lån,
ty, heter det, konungen ämnade nu i sin sena ålder
"våga sin person emot fienden och sjelf förvärfva en
ärofull fred." Rådet som misstänkte några hemliga planer
afrådde resan; men konungen förklarade tvärt, att han
ansåge hvarje sådant afrådande liktydigt med förräderi
och påskyndade resan, som företogs långt innan trupperna,
som han skulle medföra, hunnit blifva färdiga. Den 3
juli gick han ombord i Stockholm med sin drottning,
sin nyfödde son och de fleste af rådet samt det man-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/2/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free