Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
NYA RF. TIDEN.
trenne makter, rikets tillgångar voro genom krigen
ytterligt medtagna, skattkammaren, den egentliga mätaren af
den tidens inkomstkällor, var tömd, och regeringen i det
närmaste utan utvägar att inöta de från alla håll hotande
farorna. Tung var derför den regeringsbörda som lades
på den unge konungens skuldror. Men Gustaf Adolf
hade redan tidigt förvärfvat det folks förtroende, som
med honom skulle väga
Europas öden. Med
hopp och förtröstan
hade hans fader, då
hans domnande hand
ej mer förmådde föra
statsrodret, riktat sina
blickar på den
ovanligt begåfvade sonen,
och med handen på
hans ljuslockiga
hufvud hade han
förutsagt: ille faciet (han
skall göra det). Med
växande hopp hade ock
svenska folket åsett
den unge furstens
första bragder för sitt
fosterlands försvar.
Gustaf Adolfs
medfödda stora anlag hade
blifvit utbildade genom
den mest omsorgsfulla
uppfostran. Hans lärare
var sedermera
riksrådet, friherre Johan
Skytte, enligt sägnen
Karl den niondes naturlige son. en man som, bildad
genom nio års utländska resor, med stor lärdom
förenade ett skarpt förstånd och öfverlägsna själsgåfvor.
En vid Karl den niondes hof anstäld brandenburgisk
adelsman Otto von Mörner, "en väl berest, studerad
och civiliserad man", var prinsens hofmästare eller
guvernör. Af dessa sin ungdoms ledare öfvades Gustaf
2fi. Gustaf II Adolfs bildstod.
(Utf. af B. E. Fogelberg, upprest i Göteborg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
