Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLSKA KKIGET.
177
bruk, garfverier, bryggerier, siden- och klädesfabriker
inrättades. — Till industriens fromma anlades under denna,
tid nya städer, såsom: Nya Göteborg, Torneå, Nystad
samt Gamla och Nya Karleby; landsvägarna, som förut
voro töga annat än steniga gångstigar, uppröjdes och
förbättrades, och planen till en vattenkommunikation
mellan Östersjön och Vesterhafvet uppgjordes, ehuru
medel till dess utförande saknades.
20. Polska kriget.
Från de fredliga idrotternas bana rycktes likväl
Gustaf Adolf snart åter in i krigets bardalekar, nämligen
först i det polska och sedan i clet tyska trettioåriga
kriget. Båda voro i viss mån religionskrig; i den polska
fejden understöddes Polens katolske konung af
Österrike och Spanien, och genom denna fejd invecklades
Sverige i den tyska kampen. Förgäfves hade Gustaf
Adolf erbjudit Sigismund de billigaste fredsvilkor för
att undgå att ytterligare utmatta det af sextio års
oafbrutna strider medtagna fäderneslandet. Svenskarnes
framgångar i Ryssland borde visserligen hafva inverkat
på Sigismund, men mot hans envishet och katolska nit
strandade allt annat.
1 sjelfva verket synes Sigismund hafva satt cn
obegränsad tillit till sina svågrar, konung Filip den tredje
i Spanien och kejsar Ferdinand den andre i Österrike,
hvilka båda hade lofvat honom sin hjelp.
En österrikisk grefve von Althan hade åtagit sig
att i Tyskland värfva en här och Spaniorerne att utrusta
en flotta från Diinkirchcn. Spanien borde stänga
Östersjön för Holländarne, Danmark retas till krig mot Sverige
och Sigismund under trycket af denna vapenmakt åter
förhjelpas på Sveriges tron.
På riksdagen i Örebro 1(117 framlade Gustaf Adolf
för ständerne sina egna fredliga tänkesätt oc-h Sigismunds
obilliga anspråk. Alla intogos af harm och förklarade
att, ehuru mycket de både önskade och behöfde fred,
skulle de likväl icke undandraga sig de pålagor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
