Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 FÖBMYNDAREREGERINGENS INRE STYRE].SE.
För skogshushållningen sörjdes genoru åtskilliga
förordningar och skyddsåtgärder. Tullen på trävaror höjdes
tre- och fyrdubbelt, ett kompani för utförsel af dylika
varor inrättades, åtskilliga städer (t. ex. Karlstad och
Amål) uppmanades att idka trävaruhandel inom landet,
och så ökades träexporten på samma gång som skogarne,
"landets förnämsta klenod", bättre bevarades.
Städernas tillstånd. Med Stockholm hade man stora
planer. *) I)enna stad skulle blifva förnämsta stapelplatsen
vid hela Östersjön. Städerna norr om Stockholm åter
missgynnades för att så mycket bättre främja hufvu
1-stadens intressen. Det var nämligen ett väsendtligt lei
i denna tids handelspolitik, att man ej lät handeln söka
sig naturliga vägar eller lemnade den i ro att sköta sig
sjelf, utan underkastade den ett tvång, som, om det än
främjade regeringens afsigter för tillfället, dock i det hela
störande inverkade på affärsverksamheten. Stockholms
tullkammare, som 1635 gaf endast 50,000 rdr i inkomst,
inbragte tio år senare 3O0,000 rdr, och under samma
*) Stockholms utseende blef vid denna tid helt och hållet
förändradt. Enligt 1634 ars regeringsform erhöll staden, hvars
styrelse förut varit anförtrodd åt landshöfdingen i Upland, en egen
öfverståthållare uti Klas Fleming, som i många år utöfvade en för
hufvudstaden högst gagnelig verksamhet.
Stadens bygnadsväsende ej mindre än dess styrelse voro förut
i ett högst oordnadt skick. Den egentliga staden var trångt och
illa bebygd med smala och krokiga gator, osunda att bebo och
svåra att passera, och åtskilliga delar deraf hade dessutom varit
eldens rof och sedan ej blifvit uppbygda å nyo. De båda malmarne
— Norrmalm och Södermalm — voro bebygda utan all plan och
ordning. Det blef Flemings omsorg att afhjelpa dessa olägenheter.
Från 1637 till 1640 hade han i ständig verksamhet en kommission,
som å Norrmalm bestämde gatornas, torgens och qvarterens lägen.
Drottninggatan och Regeringsgatan rätades och fingo sitt nuvarande
läge. Äfven å Södermalm rätades gatorna och den första slussen
uppfördes vid Söderström Inom den egentliga staden blef slottet
återstäldt efter den vådeld, som öfvergått detsamma 1642,
Storkyrkobrinken utvidgades och rätades, och Stora och Lilla Nygatorna tingo
sin nuvarande sträckning. Egentliga staden och Norrmalm, som
varit tvenue särskilda städer med hvar sin styrelse, sammanslogos
och tingo lika rättigheter. Jakobs kyrkobygnad, som hvilat ända
sedan Johan den tredjes tid, fullbordades, och Norrmalm delades i
tvenne församlingar, Klara och Jakobs. Allmänna barnhuset anlades,
nya brand- skrå- och handelsförordningar infördes, m. in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
