- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 3. Från drottning Kristina intill Karl XII:s död /
53

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K A KL GUSTAF FÖKKLAKAS TILL SYKNSK AKFFUKSTE. 53

Sedan rådet gifvit sitt bifall, genomdref drottningen
lätt hos ständerna sin afsigt. Gamle Axel Oxenstjerna
förklarade väl, att han hellre ville nedstiga i grafven än
underskrifva beslutet, men han förmåddes slutligen
dertill. Sedan Karl Gustaf vid följande års riksdag tillika
lått arfsrätt till kronan för sina manliga arfvingar, lirades
med förut i Sverige osedd prakt den 20 oktober 1650
drottningens kröning. Redan ett år derefter framträdde
Kristina första gången med sitt beslut att nedlägga kronan.

6. De sista fyra åren af Kristinas
regering 1650—1654.

Det var ej blott de ogynsamma samhällsförhållanden
hvilka vi ofvan antydt, utan äfven rent personliga skäl,
som förmådde Kristina till beslutet att nedlägga kronan.

"Man jnärker," — säger Geijer, med afseende på
denna tid och dess intellektuela sträfvanden — "ett
öfverströmmande främmande inflöde i nästan alla
riktningar. Det var en följd af den politiska ställningen.
Men liksom Sveriges plötsliga politiska storhet nog
mycket saknade inre kärna, så slogo de främmande
bildningselementen ej heller synnerligen djupa rötter.
Sjelfständig grund för vetenskap och konst har Sverige först
sent funnit, med blicken ej mera utåt riktad, utan
återvänd på sig sjelft. Nu verkade det främmande mer
förbistring än bildning. Denna förbistrande brytning uppenbarar
sig ej mindre i seder och tänkesätt, än i statsförhållanden,
och redan språket talar tillräckligt derom, uppblandadt,
barbariskt, halft tyskt, halft latinskt eller fransyskt. — Det
främmande inflytandet verkade mer på Kristina än på
hennes folk. Det förde henne från tvifvel till likgiltighet
för religionen och derifrån till katolicism. Ett oberoende
lif i lyckligare länder blef föremålet för hennes längtan,
och redan 1652 hörde resande svenskar i Italien, att man
der väntade henne*)."

Ar 1651 den 25 oktober gjorde drottningen första
gången en framställning till rådet beträffande sin afsigt att
nedlägga kronan. Rådets föreställningar verkade intet till ryg-

*) Jfr Geijer, Sv. folk. liist. under droltuiug Kristiua.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:47 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free