Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
K A KL GUSTAFS l’OI,SKA KRIG.
på lifländska sidan förde öfverbefälet, endast hade 7,000
man för att möta Polackarne och, om så fogade sig, äfven
Ryssarne, ansåg han sig intet vidare kunna uträtta, utan
inlade en besättning i Diinaburg och befalde
Lewenhaupt att draga sig tillbaka. Detta väckte konungens
synnerliga misshag, så att Horn genast hemskickades.
I stället för Gustaf Horn, som sattes att leda
försvaret inom Sverige, förordnades i Lifland innan kort
en annan person, nämligen konungens svåger grefve
M. G. De la Gardie, ’som fick fullmakt att vara "Hans
Majestäts generallöjtnant" i Ingermanland, Éstland och
Lifland, med så vidsträckt myndighet, att han kunde
af-skeda officerare af alla grader från fältmarskalken ända
ned till underbefälet. Till hans biträde förordnades Bengt
Skytte, som var guvernör i Estland och skulle med råd
och dåd bistå De la Gardie vid underhandlingarna med
ryske czaren. Karl Gustafs afsigt var nämligen att
genom underhandlingar binda Ryssarnes händer, så att de
förblefvo overksamma åskådare, medan han sjelf fritt
gjorde eröfringar i Polen.
Under tiden hade Wittenberg med hufvudhärens ena
afdelning, hvilken till det mesta bestod af Tyskar, den
3 juli uppbrutit från Stettin i riktning mot ftetzefloden, en
biflod till Warta. På stranden af denna flod, som bildade
gränsen mellan Vest-Preussen och Stor-Polen, stod polska
adelshären 15,000 man stark. Floden framflyter här
genom en bred sumpig dalgång, som blott på några få
konstgjorda dammar kan öfverstigas. Hade Polackarne
gjort allvarligt motstånd, skulle det varit omöjligt för
Wittenberg att komma öfver; men i stället sträckte hela
den här församlade polska styrkan gevär och landskapen
Posen och Kalisch öfverlemnade sig åt svenske konungen*).
Wittenberg fortsatte sin marsch till Posen, som utan
motstånd kapitulerade den 26 juli. Vägen stod nu öppen
till Polens hufvudstad Warschau, men Wittenberg hade
sin konungs befallning att icke intränga för långt in i
Polen, utan dröja tills Karl Gustaf hunne förena sig med
honom.
’) Det var den af Kristina först upptagne och sedermera i Karl
Gustafs tjenst anstälde forne polske underfältherren Kadziejowski, som
titi icke ringa del beredde Karl Gustafs första framgångar i Polen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
