Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAKL GUSTAFS POLSKA KRTG.
91
Vid sin ankomst till Wolgast don 15 juli, erhöll
konungen underrättelse på en gång, att de polska
woi-wodskapen underkastat sig, och att en holländsk flotta
afgått till Öresund. Så "log lyckans sol emot konungen,
under det molnen sammandrogo sig vid den aflägsna
horizonten"*).
Från Wolgast begaf sig Karl Gustaf till Damm på
liögra Oderstranden och öfverskred d. 4 aug. polska
gränsen. — Samtidigt gaf han befallning till Karl Gustaf
Wrangel att blockera Danzigs hamn och att hafva ett
uppmärksamt öga på Holländarne. Med kurfursten af
Brandenburg underhandlade han om förbund, ehuru
uppgörelsen mötte svårigheter. Emellertid framryckte han
mot det inre Polen. Den 11 aug. intågade han i Gnesen
och förenade sig den 14 med Wittenbergs armé, som,
uppstäld i slagordning, med jubel helsade sin konung.
Vid Kolo gick den förenade hären, nu 30,000 man stark,
öfver Wartafloden. Emot denna farliga fiende hade
polske konungen Johan Kasimir endast att uppställa 5,000
man, och i sitt djupa bekymmer skickade han redan
nu en af sina kammarherrar till svenske konungens
läger i Kolo för att bönfalla om fred. Karl Gustaf
mottog sändebudet i högtidlig audiens; men då han
ej medförde någon fullmakt till fredsunderhandlingar,
kunde ingenting afgöras. Emellertid frågade det polska
sändebudet, om konungen hade något emot, att Johan
Kasimir sjelf infunne sig i svenska lägret för att uppgöra
fredsvilkoren, men derpå svarade Karl Gustaf: "efter vi
äro hvarandra så nära, kan jag gerna bespara min frände
besväret af ett sådant besök; jag skall i stället snart
hafva äran att sjelf infinna mig hos honom."
Johan Kasimirs försök till fred hade sålunda aflupit
fruktlöst. Men berusad af den hastiga segerlyckan, afstod
svenske konungen från sin ursprungliga krigsplan och valde
i stället den farliga vägen att kasta sig djupt in i Polen
för att under den rådande söndringen och förvirringen
söka göra sig till herre öfver hela riket. Företaget var
så mycket mera vågadt, som krigsrörelserna på lifländska
sidan icke aflupit efter förväntan. Karl Gustaf hade
*) Jfr Carlssou, Pfalz, husets hist., del J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
