Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAHL Xi:s K MG 1674 —1079. 147
att det är samme konung, Karl den elfte, som med tiden
skulle tillintetgöra samma rådsherrars makt, inför hvilka
han nu stod som ett viljelöst barn, störta det mäktiga
adelsväldet i Sverige och på spillrorna af dess och
rådsmaktens ramlade bygnad upptöra en annan än stoltare,
än anspråksfullare: det konungsliga enväldets.
19. Karl XI:s krig 1674—1679.
Då förbundet med Frankrike afslöts, hade dess
vänner i svenska rådet sökt inbilla sig och andra, att
Sverige genom sitt maktspråk skulle kunna herrska öfver
krig och fred. Man smickrade sig med den
föreställningen, att Sveriges ord och svärd, dess varningar och
hotelser skulle ensamma vara tillräckliga att hålla hela
Tyskland i tygel, i overksamhet. Minnet af Karl
Gustafs underbara bragder och af 30-åriga krigets segrar
hägrade för det rådande De la Gardiska partiets ögon. I
dessa höga tankar om Sveriges makt och inflytande stärktes
man genom de andra staternas uppförande. I Stockholm
sågos sändebud från Danmark, Holland, England,
Frankrike, Spanien, Österrike och Brandenburg.
Så hade svenska diplomatien spänt sina trådar kring
hela Europa. Genom sin bemedling hade Sverige
verkligen kommit derhän, att en fredskongress sommaren
1<573 sammanträdde i Köln, och att fred blef sluten
mellan Frankrike och kurfursten af Brandenburg. Så
långt hade Sveriges bemödanden varit krönta med
framgång.
Men ställningen ändrade sig snart. Kurfursten bröt
åter freden, och Sverige måste lemna sin medlande
ställ-ning samt kastades mot sin vilja in i kriget.
Då Sverige kommit derhän, hade ställningen i
Europa undergått hastiga och väsentliga förändringar, hvilka
betydligt förökade de faror, för hvilka vårt fädernesland
genom förbundet med Frankrike utsatte sig. De förra
styresmännen i Holland, bröderna Witt, hade blifvit mördade i
ett folkupplopp, och styrelsen hade kommit i händerna
på prins Wilhelm af Nassau-Oranien, sedermera
Englands konung, Wilhelm den tredje, en statsklok och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
