- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
39

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

STENKILSKA ÄTTEN.

39

hjälpare än de gamla gudarne, hvilka i folktron fortlefde
såsom onda väsenden. Prästerna arbetade först på att mildra
de råa sederna och afskaffa hedniska bruk. Genom vigseln gaf
kyrkan helgd åt äktenskapet; genom dopet motverkades
barnautsättning, genom fastetider omåttligheten i mat och dryck,
och våldsamheten stäfjades genom förbud mot bruket att
ständigt bära vapen, genom påläggande af botöfningar, i värsta
fall genom bannlysning. Så vandes folket att rätta sig efter
kyrkans bud och stadgar och fullgöra de utvärtes gärningar,
som för katolska kyrkan voro hufvudsaken.

Sverkerska och Erikska ätterna.

1130—1250.

Sverker d. ä. Efter Stenkilska ättens utslocknande rådde
i Sverige mycken förvirring, och olika konungar utropades i
olika landsdelar. Så blef danske prinsen Magnus Nilsson, som
var dotterson till Inge d. ä., erkänd såsom konung af
västgötarne. Svearne åter valde till konung Ragnvald
Knaphöfde, och denne fordrade hyllning äfven af västgötarne; men
då han utan iakttagande af gamla sedvanor drog in i
Västergötland, blef han ihjälslagen af de förbittrade bönderna (omkr.
år 1130). Ej långt därefter beslöto östgötarne att välja sig
en egen konung; deras val föll på Sverker, en ansedd man
i deras land och gift med Inge d. y:s änka. Troligen hyllades
Sverker snart äfven af svearne och västgötarne. Därmed var
en ny konungaätt, den Sverkerska,[1] antagen i Sverige.
Då ätten härstammade från Östergötland, fick detta landskap
från den tiden större betydelse.

Kyrkliga inrättningar. Sverker var fridsam och okrigisk
och sysselsatte sig mest med kyrkliga angelägenheter. Under


[1] Sverkerska ätten.
Sverker d. ä.
g. m. 1. Ulfhild, Inge d. y:s änka. 2. Rikissa från Polen.
Karl (VII) Sverkersson,
g. m. Kristina, Valdemar
I:s systerdotter.
En dotter, g. m.
kon. Knut Magnusson
i Danmark.
Sofia, styfdotter,
g. m. Valdemar I
af Danmark.
Sverker d. y. Karlsson,
g. m. 1. Benedikta från
Danmark, af Hvidesläkten.
2. Ingegärd, Birger Brosas dotter.

Rikissa, g. m. Erik
Knutsson.
1. Elin, g. m. Folkungen
Sune Folkesson.
2. Johan (I) Sverkersson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free