Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lång tid efteråt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174
Mot den milda Lunas vemodsblick!
Mig behagar nästan högre dock
Jordens söl, den glada drottningsblomman,
Som af systerns ståt på dagens himmel
Öfverglänsas kan, men ej fördunklas.
Underbara fågeltoner ljuda på afstånd, och under det följande, med korta afbrott, allt
närmare och starkare.
FLORINNA.
Ar då ej Rosen, der Skönheten brinner,
Vuxen på Känslans nattliga grund? -
Vet du, hvi himlarosen försvinner
Hvarje qväll vid cypressernas rund?
Sänkt i det åldriga dunklet tillbaka,
Läskar hon sig hos det fostrande haf,
Medan de kretsande stjernor vaka
Öfver kärlekens heliga graf.
Jorden, i glindrande nätet fången,
Kan ej sin blåa brudgumme fly;
Ljuft han nalkas, på vinden och sången,
Dröjer, tills morgontimmarna gry.
ROSA.
Hör du näktergaln i myrtenhäcken?
FLORINNA.
Ja, han kommer ifrån klangens rike,
I den lätta diktens fjäderdrägt,
Söker bland de dödlige sin like
Och en tärna af sin gudaslägt.
Lyssna, hur han vet försköna smärtan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
