Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret - 6. Sc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
192
finna sig, antingen hon finner sitt yttre anständigt eller oanständigt
o. s. v. Hon bör skynda sig, emedan Forella längtar att få visa sig i
sin nya parure och att se den unge Kungen; Florinna bör ej låta Mor
och Syster lida för det att hon varit nog oförsigtig att låta stjäla bort
sina kläder; hon är ju van i hvarje belägenhet att vinna segrar öfver
hjertan, och dessa lära visst ej heller nu uteblifva, om hon ock denna
gången måste flyga utan lånta fjädrar m, m, Forella går. Lila uttrycker
sin harm öfver denna vederstyggliga syster, och säger åt Florinna: «Kom,
Prinsessa! vi skola göra allt hvad den knappa tiden tillåter. - I trots af
Drottningen och hennes korpunge skall ändå hvarken Amundus, eller
någon annan karl vid hela festen, få ögon och hjertan för något annat
föremål än Er.» - Alla gå.
6. Sc. Sjelfva Festen. Konung Guido sitter på en thron i
framgrunden: på hvardera sidan lediga throner för Drottningen och Amundus,
som blandat sig i mängden. Anordningen stor och praktfull. Under
musik af trumpeter och pukor tömmer Konung Guido en skål till Amundi
ära och säger ett par prydliga alexandrinska phraser. Dans och samtal
mellan kringvandrande grupper. Drottningens artigheter mot Amundus.
Hennes tal om barna-uppfostran och sina begge döttrar. Presenterar för
honom Forella. Förstår att på ett slugt vis i få ord och utan sken af
hat skildra Florinna på ett oförmånligt sätt, samt afböjer utan bestämdt
svar hans fråga efter henne. [Obs. Genast i början af scenen kan
Deolätus införas talande med någon person, fastän mycket kort - hvarigenom
den präktiga danssalen, som bör vara lik sals-galleriet i Palazzo Colonna,
kan skildras för läsarn någorlunda åskådligt. Drottningen går i hvimlet
förbi den i half negligé klädda Florinna, och säger åt henne, liksom sakta,
men så högt att alla kringstående höra det: «Min Gud, Florinna, hvad
du ser ut! du borde skämmas*) o. s. v. (Ja, ? ser rätt artig ut, min
Prinsessa! det må jag tillstå m. m.) Forella begynner genast, då
Amundus låter till Drottningen falla någon höflighet i anledning af festens
prakt, säga honom hur mycket hennes halsband kostar. Hennes sätt att
uttrycka sig bör vara i högsta grad löjligt-dumt. Drottningen, något
förlägen, bifogar en uttydning, så god som möjlig, af hennes yttrande,
nemligen att hon menat, det hennes pligt varit att anse ingenting för dyrbart
och kostsamt för detta tillfälle. Går och hviskar till Forella, att hon
dock nu för Guds skull må gripa sig an och erinra sig den läxa, man
nyss förut, ännu under påklädseln repeterad, lärt henne. - Forella bjuder
nu till att göra sin sak rätt bra, och anbringar två eller tre svar ur sin
*j Florinna svarar, högst betryckt och blyg, att hon lydt sin Mors befallning och att hon skall draga sig
andan i den vrå hon längst bort kan upptäcka; önskar att hvarken den främmande Kungen eller
nå-gon annan såge henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
