- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
156

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är en herrgårdsåker, som nyss blifvit besådd, och här
kalasa nu de hungriga fåglarna kräsliga på hafre. Det är långt
till människoboningar, men vaksamhet är ändå af nöden.
Vaktposter ha utställts, och pålitligare vedetter ser man sällan. Med
sina röda, pirriga ögon bevaka de nejden; upptäcka de härvid
plötsligt en öfverhängande fara, ge de ett ljudeligt varningsrop, och
i ett nu lyfter flocken och skyndar skrikande därifrån.

Är åter allt lugnt, stanna de kvar öfver natten, men nästa
morgon ge de sig i väg på nytt samt fortsätta resan, till dess de
finna en afsides belägen, lugn och fredlig myr eller mosse, som
konvenerar dem.

Bosättningen gör tranmakarna icke mycket besvär. På en
tufva i midten af kärrets sankaste och svårtillgängligaste del ordna
de ett rede, som vanligtvis består af en ring vasstrån, stjälkar
eller kvistar, och i detta lägger honan sina två, ofta mer än hundra
millimeter långa, gulaktigt gråbruna eller ljusgrå-gröna, med bruna
fläckar öfverströdda ägg.

*



Men vi gå nu något ’tillbaka i tiden’, som det heter i på
gammaldagsmanér skrifna sensationsromaner. Frieriperioden är för
tranorna en lustig tid, ty då ställa de till bal allt som oftast. Att
få åse en sådan är icke allom beskärdt, men de, som någon gång
haft den lyckan, skildra tillställningen såsom ytterst nöjsam. De
danslystna fåglarna uppsöka då en lämplig ballokal, fri från tufvor,
buskar och högt gräs samt så jämn som möjligt. Ha de väl
funnit en sådan, blir där snart nog ett lustigt lif. Åskådarna ordna
sig rundt omkring och en efter annan träda de danslystna upp
och visa sin färdighet i den ädla konsten. De hoppa och figurera,
de göra sidokast, böja halsarna, flaxa med vingarna och uppföra
sig minst lika putslustigt som människorna, när de hängifva sig
åt motsvarande idrott... Fråga kan vara, om icke vi lärt oss att
dansa fransäs af tranorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free