Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig och fortfar alt höras, långt efter sedan det underliga
himmelstecknet försvunnit i fjärran.
Detta V bildas af en flock tranor, som återkomma till norden
från sin vintersejour i ’Egyfti land’.
De flyga högt, högt, icke fort men ’drifvande’, läggande bakom
sig den ena milen, det ena landskapet efter det andra.
Sammanhållningen är mönstergill. En hvar behåller noga sin en gång
anvisade plats och alla följa ledaren, som går i spetsen. Men tid
efter annan kan man få se denne ledare falla undan och sluta sig
som den efterste till ena grenen, låtande sin närmaste rycka upp
och spela pace maker. Ty det är icke blott en ära att gå i teten
— det är äfven arbetsamt. Anföraren visar vägen, men han skall
ock klyfva luften och har sålunda det starkaste motståndet att
öfvervinna. Detta tar på krafterna, och därför måste ombyte då
och då ske. Truppens starkaste medlemmar omväxla i tur och
ordning med anförareskapet.
Men trötta bli resenärerna ändå, naturligtvis. De lämnade
kanhända Pommerns kust i arla morgonstund, togo känning af
Bornholm vid frukostdags, nådde skånska stranden, när det ringde
middag och voro långt uppe i Småland, när solen dalade. Ah, så
präktiga mossar där finnas! Dem känna de till, och där skulle
de kunna stanna, men det är i alla fall icke nu som förr. Det
har blifvit så osäkert i bygderna.
Man dikar ut mossarna, och man skär igenom dem med
järnvägar. Syran försvinner, och sumptrakterna förvandlas till fast
mark. Hvad skall då en rättskaffens trana lefva af? Nej, längre
mot norden!
Nu måste man emellertid ha mark under fötterna till natten
och så en smula mat därtill. Detta är en naturlag, äfven för
tranor. Ledaren. vet det och ger därför lystringssignal. Flocken
skärper sin uppmärksamhet. Kurslinjen brytes, och i en vid spiral
sänker sig skaran samt landar omsider på ett fält, i hvars närhet
inga farligheter stå att upptäcka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
