Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BARNSAGA.
41
af hundra års smuts. Fönsterna voro svarta af
damm och spindelväf. Bedröfligt såg alltihop
ut, och denna byggnad kastade en skugga af
bedröfvelse omkring sig på flera tunnland, och
den speglade sig i en liten vik, där man påstod
att aldrig en fisk syntes spritta och aldrig
ett vass-strå växa. En bergsudde skymde åt
sundet till, så att Fagervik midt emot icke kunde
ses. Viken var kantad med höga alar, men aldrig
hördes en fågel sjunga där, aldrig sågs en
fjäril besöka strandblommorna hvilka tvinade
af svafvelångor och karbolrök, och hvilkas
blad voro bestänkta med rödfärg eller tjära.
Gamla sagor lefde ännu från
kronobrännerier-nas tid, då hela Skamsund var en enda krog
och befolkningen försupen. Men det fanns
äfven historier från husbehofsbränningens dagar,
då familjerna upphört att äta, då tjänstefolkets
löner utgingo i brännvin och då barnen i vaggan
söfdes med brännvinssudd. När då pannorna
konfiskerades, blef det uppror och kronans hus
stormades, efter en åtta dagars belägring, då
slutligen en kanonpråm kom ut och lossade
några skarpa skott.
Barnen undveko att leka omkring detta
förbannelsens näste under de många år det stod
tomt. Den första generationen hade nämligen
kastat sten på fönsterna och plockat dän allt
som var af metall, så att de efterkommande
ingenting mera funno af frestelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
