Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 KABANTÄNMÅSTABN8 BEEÄTTELSEB
blef så småningom densamme som förr; dock
icke fullt. Ty »han hade dragit öronen åt sig»
som det kallas.
* *
*
Karantänmästarns lördagar pågingo
emellertid oförändradt. Och nu sedan postmästarn
blifvit mera allvarlig och visade håg för lifvets
djupare frågor, ansåg doktorn tiden vara inne
att anförtro honom ur sina samlingar af
iakttagelser på människoöden, utan att dock
någonsin röra vid sitt eget. Det berättades att
han varit gift en gång och haft barn, men ingen
visste riktigt huru därmed förhöll sig.
Sedan Lan först noga hört sig för om
post-mäatarn kunde fördraga att höra läsas högt, och
fått visshet om att detta var fallet, vågade
han föreslå att de skulle tillbringa lördagsnatten
med detta ädlare nöje, dock efter att först ha
pratat ur sig veckans samlade tankar öfver
dagens frågor. Det lästa skulle sedan bli text
för blifvande utläggningar, betraktelser och
meningsskiften.
De sutto således en lördag efter kvällsvarden
uppe i våningens vackraste hörnrum, emedan det
var regnkallt väder ute, och doktorn hade
efter en stunds gräfning i ett skåp framburit
ett manuskript. Ännu i sista stunden tvekade
han att lämna ut kanske sitt eget lifs historia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:35 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fageroskam/0144.html
