Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 kabantinhibtabnb bebittelsbb
sista bref till kaptenen, gir.k upp pä däck med
revolvern, och tänkte få Kattegatt till sin graf.
Hvarför han ej utförde handlingen? Ja, säg den
som kan I
Slutligen befann han sig på ett hotell i en
småstad. Men hvarför skulle det just vara den, där Lais
släktingar och väninnor bodde och härskade
tongifvande i de kretsar där han måste umgås? Det
kunde han icke fatta som annat än en gemenhet af ödet,
ty han hade icke där någon skuld.
Emellertid satt han i en myrstack, i en
främmande fiendtlig miljö; och han frågade sig tre dagar:
»Hvad skall jag göra här?» — Och svarade: »Här
eller annorstädes, hvad skall du göra öfverhufvud?»
Och så stannade han.
I tre dagar frågade han sig: »Hvad har du i
lifvet att göra?» Frågade: »hvart, hvarifrån,
hvarthän?» under det revolvern låg på bordet som svar!
Hamburg, London, Rügen började hägra som
ljusa minnen mot denna förvisningsort. Den var så
ryslig att han förvånades öfver att ödets
uppfinningsförmåga kunde räcka till att hitta på pinorum i en
jämt stigande ryslighet. Hans hotellrum var ett
själf-mordsrum, det vill säga en komplikation af vantrefnad,
obekvämlighet, hemskhet, och han fick åter den gamla
vanliga föreställningen: ur detta rum kommer jag
aldrig med lifvet. Här måste jag sluta mina dagar.
Förmågan att hoppas var uttömd, det bar
endast nedför mot det tomma intet som började sluta sig
omkring honom som det sista mörkret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
