Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olga hade utan förbarmande begagnat sig af sitt
öfvertag och i största utsträckning ockrat på grefvens
välvilja och sin egen tjusningskraft. Hon hade begärt och
begärt. Och han hade beviljat med ett älskvärdt
småleende. Han hade erbjudit henne två rum, hon hade önskat
tre. Han hade gifvit henne en ring med äkta pärlor, hon
hade bedt om att få en med juveler. Och inom några
dagar ägde hon både de tre rummen och juvelringen.
Hon hade icke skrymtat det minsta. Hon hade
lofvat att vara honom trogen, att låta honom behålla henne
för sig själf. Han hade gifvit henne antydningar om att
i den punkten fordrade han allt och var beredd till allt,
om hon skulle handla »ohederligt». Hon hade därför
nästan svurit på, att i den vägen hade han intet att frukta.
Men det var det hela. För rästen hade hon sagt rent ut,
att det var det ekonomiska behofvet och åtrån efter ett
luxiöst lif, hvilket dref henne att bli hans mätress. Hon
älskade honom inte, hon kunde aldrig få någon glödande
sympati för honom, något af hennes själ kunde han
aldrig få.
Men han var så förtrollad af hennes stora blå ögon
och fina profil, att han var beredd att krypa som en hund
för hennes fötter, endast hon helt vänskapligt, utan
någon större ömhet, strök sin hand öfver hans kind, när
hon hade någon ny önskan att framställa.
Och icke endast ögonen och profilen. Det låg
någonting i hela hennes väsen, någonting i naturen, som likt
aromatiska vällukter stigit den finsmakande
kvinnobeundraren åt hufvudet.
Hon hade till och med sagt rent ut, att hon var i
grossessens första stadier, och föreställt honom, att hon
om någon tid skulle bli tvungen att ligga sjuk åtskilliga
veckor och att hon skulle få ett barn, till hvilken en
annan var fader, att bära ansvar för. Hvem denne andre var,
hade hon dock aldrig med ett ord antydt. Och han hade icke
med en min visat någon nyfikenhet eller intresse att få
veta det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
