- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
239

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligt sätt. I det yttre ville han dock ej medgifva detta
och därför satt han och småskrattade försmädligt.

»Nå, misstog jag mig på dig?» frågade han.

»Ja det gjorde du - du skulle behandlat mig
annorlunda, så hade jag också blifvit en annan kvinna. Det
var orätt af dig att begagna dig af min svaghet för dig...
jag kom icke till dig för att jag ville ha en älskare...
det fans icke ett enda begär af det slaget hos mig...»

»Nå, hvarför kom du då?»

»Emedan jag trodde, att du var en representant för
någonting stort och fritt...»

Brun gjorde en axelryckning ...

»Ja, ser du, jag var nog naiv på den tiden att tro,
att det fans någonting dylikt.. . jag var så gränslöst trött
på lifvet bland pensionsflickorna... jag var så
brådmogen ... jag ville komma till något finare och något friare ...
jag visste ej hvad det var jag längtade efter, men att det
var något bättre än hvad jag upplefvat ditintills, det visste
jag - - - - när jag hörde dig sjunga på teatern, så
började jag dyrka dig som en gud - - - - och när
jag trotsade all min blyghet och uppsökte dig, så trodde
jag att jag hos dig skulle finna allt det skönaste och
ädlaste, jag drömt om...»

»Och så fann du bara en helt simpel fastän litet
rutinerad förförare...»

»Ja - - det tycktes så - - - du såg inte eller
brydde dig icke det minsta om att lära känna min
karaktär och min sinnesstämning i grund och botten...»

»Jag tog dig endast för en liten kärleksträngtande
slinka - - är det så du menar?»

»Ja, ungefär så - - du ville förskaffa dig några
månaders nöje - - och någon annan skyldighet kände
du inte - -»

Brun började tro, att han yrade. Hvarför dessa
anklagelser! Han mindes väl, att han funnit henne som en
alldeles ovanligt pigg och intelligent tös, men ej något
vidare ... bah, det var ju löjligt... det var feberfantasier,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free