Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skuggan af ett namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Vänta, vänta, ännu ha vi ett stycke dit, svarade
fältskärn undvikande. Noga taget, äro vi alla för små
vice häradshöfdingar, för att döma en sådan kaxe som
mänskligheten. Det är bäst att vi låta henne döma
sig själf.
– Tänker inte kusin föra oss på en stund tillbaka
till Finland? frågade mormor.
– Kanske, om det inte kan undvikas. För min del
har jag en stor förkärlek för naturen i sin ursprungliga
vildhet, men jag tycker inte om konstgjorda ödemarker,
allraminst där mina förfäder ha bott.
– De goda hederliga människorna! De måste ha
slitit mycket ondt!
Fältskärn svarade icke. Man såg att hans grå
ögonbryn rynkades, och utan att veta det, bröt han af
munstycket till sin gamla silfverbeslagna masurpipa.
När alla tego, frågade slutligen mormor, om han ej
ville begynna nu.
– Ja, svarade han entonigt.
– Och hvad heter nionde berättelsen?
– Skuggan af ett namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
