Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 37. Två bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det kunde vara midnatt, när han omsider vaknade och
fann Erik Ljung sofvande vid sin sida.
Pennas hufvud var ganska oredigt och kunde förliknas
vid en grund sjö i dimma, där här och där en
sten sticker fram, men tankarna förgäfves bemöda sig
att ro till stranden. Han hade en dunkel föreställning
om att han på något sätt betett sig dumt, men huru,
det var för honom omöjligt att utgrunda.
Han ruskade på Erik. – Erik var ej den, som
vaknade af en nysning, men efter en kvart timmes bearbetning
fick han ögonen upp till hälften.
– Hvad har jag gjort i går? sade Penna.
– Sofvit, svarade Erik.
– Hvad mer?
– Låt mig vara i fred.
Men Penna skulle nödvändigt hafva reda på hvad
han gjort, och för att ändtligen slippa honom, nödgades
Erik slutligen uppräkna hans mandater, börjande från
angreppet mot grefve Bertelsköld och slutande med hans
oregerliga ölsinne, när han svängde yxen mot riksdagsmannen.
Penna funderade en stund, tog därpå Erik vid
axlarna, ställde honom raklång på golfvet, förde honom
till bordet, tryckte honom ned på stolen och sade:
– Skrif!
– Hvad skall jag skrifva? sade Erik, skrattande i
förargelsen, ty det var första gången han hörde Penna –
som, i trots af sitt namn, knappt kunde rita två streck
i kors till bomärke – anlita ett skrifvande biträde.
– Skrif som jag säger, sade Penna viktigt.
Och Erik skref med sin ombundna hand:
»Efter, jag är ett nöt och hafver skuffat min husbonde.
Jag hafver varit på krogen. Jag hafver supit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
