Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 4. 1864
- Woxtorps kyrka och Herve Ulf på Ed af Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Woxtorps kyrka och Herve Ulf på Ed.
Woxtorps kyrka i Kalmar län, hvaraf vi här meddela en
afbildning, är ett af de i vårt land stundom förekommande
åldriga Guds hus, hvilka, fordom må hända bestämda till
krigiska ändamål, till fästen för landets försvar, under tidernas
längd småningom bytt om bestämmelse och slutligen blifvit
förvandlade till rum, der fridens Gud predikas. Andra hafva
emellertid ansett dessa runda, tornformiga kyrkor ursprungligen
ämnade till religiöst ändamål, till dophus eller s. k.
baptisterier, under kristendomens äldsta tider, då dopet
förrättades genom hela kroppens nedsänkning i vatten, nödvändiga
i vårt kalla klimat, och sedan tillbyggda för att kunna nyttjas
äfven till andra kyrkliga handlingar. Sådana kyrkor finnas ännu
till och med i hufvudstadens närmaste grannskap, såsom Solna
och Munsö kyrkor; i Småland finnas äfvenledes några, och
bland dessa är Woxtorp en bland de bäst bibehållna.
Med detta Woxtorp i Kalmar län, hvilket från
Dackefejden bibehåller minnet af Gudmund Slattes mord genom
Nils Dacke, som med tre lod sköt den gamle, redan förut på sin
sotsäng nedlagde mannen, till döds, får man icke förblanda ett
annat Woxtorp i Jönköpings län och Östbo härad, med hvilket
en gammal berättelse är förknippad, och hvilken vi med anledning af ställenas
namnlikhet här skola taga oss friheten att berätta. Detta sistn. Woxtorp fick år 1841
grunden lagd till en ny kyrka, hvilken fulländades år 1843. I den äldre kyrkan, som
blifvit nedbruten, förvarades och flyttades öfver till sam-####### uppsattes i den nya en
tafla med inskrift: “huruledes Herren på Edh reste om Julenatt
til thetta hellga tempel och när han kom til Trolla klippa kom en
Jungfru och drack Herren til med ett horn som hade 300 färgor
och han tog hornet med den venstra handen och grep till svärdet
med den högra och högg halsen af henne och han red til
kyrkan och the andra trollen följde efter at taga hornet, men
kunde intet bekommat.“ Det är denna korta inskrift, som
vi här nedan skola närmare belysa.
På Ed i Woxtorp bodde Herve eller Harve Ulf. Han
härstammade på mödernet från Gunnar Gröpe, densamme,
som mördade den helige Sigfrids nepoter, Unaman, Winaman
och Sunaman, sålunda från en mot kristendomen fiendtlig ätt.
Men herr Herve Ulf blef ändock kristen, och i denna egenskap
skulle han en gång resa till julottan i Woxtorps kyrka.
Han hade vaknat sent på julmorgonen, och innan hans tjenare
hade hunnit sadla sin häst och följa med, sprängde Herve af
i sporrsträck. Midtför det ställe, der Årån faller ut i sjön
Flåren, ligger ett högt berg, fordom lodrätt, men för
närvarande ett bergras, som verkligen väcker rysning, och
derofvanför befanns en djup skog. Berget kallas nu Trolle Klippa,
och mellan detsamma och sjön gick, likasom ännu i dag,
vägen från Ed till Woxtorp. När Herve hunnit fram till
klippan, såg han denna upprest på pelare, och under
densamma dansade trollen. Då Herve färdades der förbi, kom
en ung, vacker flicka, som i handen höll ett dryckeshorn,
hvilket hon räckte honom, bedjande, att han måtte på ridderligt
vis dricka henne till. Riddaren emottog hornet; men
drycken kastade han ut bakom sig, drog sitt svärd och afhögg
flickans hufvud samt skyndade derefter i fyrsprång undan de
honom eftersättande trollen. Ungefär halfvägs till kyrkan,
på Bohrs gärde, voro de nära att hinna upp honom. Men
här möttes han af en annan qvinna, som ropade till honom:
Du vän, men dåre,
Mig vantar gaf i våre;
Rid ej vägen den håre (hårda),
Men åkern, den åre (ärjade).
Herve lydde rådet och red in på en korsärjad åker, der
trollen icke hade någon makt med honom, ty för korsets tecken
flyr den onde och hela hans här. Ulf fick sålunda lyckligen
komma undan med sitt byte, hvilket han förmodligen först
öfverlemnade till Woxtorps kyrka, men från hvilken det sedermera
sannolikt kom till Wexiö, emedan Charles d’Ogier, sekreterare hos franske ambassadören,
grefve d’Aveaux, i sin resa berättar sig hafva med egna ögon sett och i sina händer
hållit detta horn i Wexiö domkyrka, hvarjemte en skriftställare, vid namn Scharin,
uti en disputation förtäljer, att då Wexiö domkyrka år 1570 förstördes af danskarne,
hon förlorade en dyrbar klenod, ett horn med 300 färger.
Hvart hornet tagit vägen, vet man icke. Herve Ulf förändrade
efter trollets besegrande sitt namn till Trolle och lät
i sin sköld afbilda trollet utan hufvud, sådant det finnes att se
på den tafla, hvars inskrift vi uti det föregående meddelade.
Man har naturligtvis försökt att tyda denna berättelse,
och dessa tydningsförsök hafva lika naturligt utfallit på olika
sätt. Den förtjenstfulle beskrifvaren af Östbo härad, Allvin,
förmodar, att berättelsen har historisk grund, och att någon
af slägten Ulf under striden emellan hedningarne och de kristna
kunnat vid denna klippa hafva bestått en strid, på grund
hvaraf han förändrat sitt namn till Trolle, efter besegrandet
af någon hednahöfding, “likare ett troll än en menniska“,
som det ofta heter i de gamla sagorna. Wieselgren yttrar, i
“Ny Smålands Beskrifning“, den gissningen, att de tvänne
qvinliga väsenden, som uppträda i sägnen, möjligen kunnat
gifva anledning till den förmodan, att orten varit helgad åt
någon qvinlig gudomlighet, som här någonstädes haft ett altare,
möjligen på höjden af berget. Hvad hornet vidkommer, så
synes det vara verkligt, att någon af slägten Trolle eröfrat
eller egt ett sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0113.html
