Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om uppkomsten af Fredrikshalls stad och fästning samt Carl XII:s monument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knutna kraft. De äro alla skyldiga under denna dom och
nordens folk icke minst. Liksom de bröder, hvilka i
barnkammaren ligga hårdast i lufven på hvarandra, ofta vid
förnuftets ålder blifva hvarandra kärast och från den
ståndpunkten betrakta sina barndomsfejder endast som en
afnötningsprocess af de kantigheter i lynnen och sinnelag, som
tillhöra den råare delen af deras natur, så äfven de sistnämda,
och utan att såra hvarandras känslor, kunna de nu ganska
väl tala om sin fordna fiendskap, sina gamla blodiga
kämpalekar och den vexlande lyckan i striderna, väl minnandes att
fegheten aldrig å någondera sidan hade del i nederlagen.
Fredrikshall, denna nu så vackra och blomstrande stad,
omfamnad af Iddefjordens och Tiste elfvens silfverklara armar,
dit nu årligen svenskar i hundra- att ej säga tusental
begifva sig från Strömstadsbaden, för att göra uppköp i de
välförsedda handelsbodarne eller, hvad vi om flertalet hellre
antaga, för att njuta af den vackra skådebild, som redan här
visar sig af brödrarikets herrliga natur. – Fredrikshall, säga
vi, var för något mer än tvåhundra år sedan ingenting annat
än en liten ovärnad köping, Halden kallad, lydande under
Fredriksstads magistrat. Under de krig, som Karl X förde
med Danmark skickade han, i September månad 1658, en
krigshär, under anförande af general-löjtnant Harald Stake,
att inbryta i Norge, då tillhörande sistnämda land. Harald
Stake tog vägen genom Bohuslän, öfver Strömstad, och
anlände så, den 13 mot aftonen i nyssnämda månad, till den
strax intill Halden gränsande Idde socken. Här lät han sitt
folk slå läger på den vackra, med skog omgifna slätten och
tog sjelf qvarter i prestgården, der hans värd så rikligen
undfägnade honom och en hel del af hans officerare, under det
han förtäljde dem om köpingens öppna läge och försvarslösa
tillstånd, att Stake beslöt slå sig i god ro på stället öfver
natten och uppskjuta sitt anfall till följande dagen.
Emellertid voro Haldensboarne betänkta på att sälja
eröfringen af platsen så dyrt som möjligt. Tanken på deras
segervana fienders tapperhet nedslog ej deras mod. Midt
under det blinda hatets förbittring kände de dock med hemlig
stolthet, att de voro bröder af samma stam och barn af samma
anda, och att intet klenmod borde få intrång i deras sinne.
På stället fanns en rik och ansedd köpman, vid namn Peder
Olsen Nordman, hvilken vid underrättelsen om svenskarnes
ankomst genast satte sig i spetsen för ledningen af de
försvarsanstalter, som tillfällets kraf fordrade. Han lät under
natten inkalla tvänne kompanier fotfolk, under öfverste Skades
och öfverstelöjtnant Brockdorfs befäl, hvilka uppkastade ett
litet bröstvärn af lösa stenar på höjden af det berg, som
dominerar staden och der fästningen nu ligger med sina
imposanta dimensioner. För att bestycka detta verk lät han skicka
att från ett sitt skepp vid Fredriksstad hemta tvänne små
kopparkanoner, men till dessa fattades nödig amunition. Dock,
äfven denna förlägenhet förstod hans rådighet att afhjelpa.
Han sammankallade invånarne på platsen och uppmanade dem
att stöpa kulor af bly, till hvilket ändamål han lärde dem
göra formar af mursten. Arbetet greps med ifver an. Alla
voro lifvade af en anda och en själ.
Med dessa kulor från detta fästningsverk mottogo
norrmännen de, klockan 8 på morgonen den 14 September,
antågande svenskarne så, att de måste afstå från försöken att
bestiga det branta berget och stannade nedanför detta.
Under tiden anlände ytterligare några kompanier soldater med
tvänne fältstycken jemte en mängd landtbönder, för att deltaga
i platsens försvar, hvilket äfven lyckades så, att svenskarne,
klockan 3 eftermiddagen, måste återtåga, utan att hafva
lyckats i sitt företag.
De tappra Haldensboarne jublade. Det var som hade de
blifvit räddade genom ett underverk, och hvem vet om icke
den tillförsigt denna framgång ingaf dem beredde deras
följande segrar?
Detta var början till Fredrikshalls befästning. Man hade
funnit platsens vigt i strategiskt hänseende och försummade
icke att begagna sig deraf. Ännu samma år blef en liten
skans uppförd på det ställe, der nu fästningens torn står,
och blef efter sin anläggare (öfverste Cretzen) kallad
Cretzensten. Redan påföljande året hade platsen att uthärda ett nytt
anfall af samme general Stake, men då från ett annat håll.
Han kom nämligen den 4 Februari öfver Eningefjorden med
4,000 man och 6 fältstycken och fordrade genom en
trumpetare, som han utsände, att platsen skulle gifva sig. Minnet
af den lyckliga utgången af redan gjorda ansträngningar till
sitt försvar lifvade invånarne till nya, och kom dem att fatta
det beslut att hellre strida till sista man än lemna sin
köping åt fienden. Äfven denna gång måste svenskarne med
oförrättadt ärende och stor förlust draga sig tillbaka. Ett
tredje försök, 1660, aflopp lika fruktlöst. Hotade af en mer
än dubbel styrka mot förra året kunde norrmännen icke
förmås att uppgifva sin lilla fästning, utan försvarade sig med
lika mycken ihärdighet som tapperhet inom sina i hast
uppkomna och illa försedda skansar. Den förut omtalade Peder
Nordman var äfven nu själen i det hjältemodiga försvaret.
Der faran var som störst var han den förste att möta henne,
hvarjemte han understödde de belägrade med vapen, proviant
och penningar. Först år 1661 blef första stenen till den
nuvarande fästningen lagd af ståthållaren Nils Trolle. Tid
efter annan anlades åtskilliga små fästen, såsom
Borgarskansen, nedanför berget, 1676, och de fyra små skansarne:
Öfverberget, Gyldenlöwe, Stortornet och Donjonen, 1682, dels på
höjden, dels på sluttningen af densamma.
Genom dessa befästningar vann köpingen en större
betydelse och blef föremål för danska regeringens uppmärksamhet
och omsorger. Den erhöll stadsprivilegier 1665 tillika med
sitt nuvarande namn, efter då regerande konungen, Fredrik
III. Äfven hans efterträdare, Kristian V, befordrade dess
förkofran och tillväxt, så att den innan kort blef en af Norges
vigtigare städer.
Omkring 60 år efter första början till fästningens
anläggning eller 1718 föll, den 30 November utanför densamma,
Karl XII, sedan han på dess belägring offrat mycket folk
och mycket penningar af de ringa återstoder han deraf
kunnat hopsamla från det på båda delarne länge utblottade Sverge.
I glädje öfver den, genom fiendtligheternas upphörande vunna
segern och freden lät Fredrikshalls borgerskap på konungens
dödsplats uppresa en minnespelare, 1723, hvilken, helt
naturligt, ej hade någonting mindre än den fallne hjeltens
förherrligande till ändamål. Konung Kristian VI, som icke torde hafva
ansett den gagnande för grannsämjan, lät strax efter sin
tronbestigning borttaga den och i grannskapet der den stått
uppställa ett simpelt träkors, på hvilket man läste konungens
namn, samt dödsdag och år. Då fästningen år 1814 blef svensk,
blef korset utbytt emot en marmorsten (se sid. 48), som fick
en ny plats sig anvisad. Sedan denna sten måst skatta till alla
besökande af stället, hvilka till minne af detsamma tillegnadt
sig ett stycke deraf, och sålunda under tidernas lopp
förminskats till den grad, att man skulle kunnat beräkna den dag,
då den sista qvarlefvan skulle annammas af den nästkommande
turisten, vaknade tanken på en värdigare minnesvård åt den
ryktbare store krigarekungen. På uppfordran af konung Karl
XV, som då var kronprins, begynte 1856 för detta ändamål
en insamling inom arméen, och den 29 Augusti 1860
aftäcktes monumentet, af gjutet jern, sådant det sid. 49 synes
afbildadt.
På framsidan under svenska riksvapnet står:
Carl d. 12
d.
den 30 Nov. 1718.
På baksidan läses dessa Tegnérs bekanta ord:
I med- och motgång lika, m. m.
samt derunder:
Upprest af
Svenska arméen
1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
