Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingborgs Kärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som de förra, l fot för hvarje afsats. Alla tre
afsatserna äro lodräta och utan prydnader.
Ingångsdörren i hufvudtornets vestra sida är af
furuträ, 4 f fot bred och 7 f fot hög, försedd med
fyra trekantiga skotthål; den öppnas inåt. Man kommer
upp till dörren medelst en trappa från nyare tiden,
bestående af nio gråstenar; den ursprungliga har
förmodligen varit en falltrappa. En vindeltrappa af
117 steg leder upp i tornets särskilta, nu mycket
förfallna afdelningar, som äro försedda med starka
hvalf, dels i spetsbågs-, dels i rundbågsstil, och
erhålla belysning genom öppningar i muren; fönster
finnas icke. Byggnadens fyra afdelningar, som äro
af olika höjd, i det taket öfver tvenne tidigare
våningar är borttaget eller nedfallet, hafva, så vidt
man kan finna, varit använda till kapell, boningsrum,
kök och bagarstuga. Öfverst på tornet är ett platt,
gräsbeväxt tak, med en flaggstång. Källaren, som
ligger till hälften under jorden och är betäckt med
ett dubbelt, tätt bjelklag, liksom förhållandet också
förr var med de öfriga våningarne, är 20 fot hög. På
en höjd af 13 fot finnas tvenne muröppningar, hvar-
Helsingborgs Kärna.
igenom väl erhålles en ringa luftvexling, men nästan
ingen belysning. Det finnes icke spår till någon
dörröppning i källaren, nedgången har således ägt rum
genom en lucka i det ofvan befintliga golfvet. Denna
källare har sannolikt före slottets nedrifvande varit
använd till förrådskammare eller fängelse ; i slutet
af förra århundradet, nämligen till dess Helsingborgs
rådhus 1796 blef uppfördt, begagnades den som arrest.
Hvad dess fasthet angår, bemärkte Brunius år 1845, att
man hade blottat några grundstenar och uraktlåtit att
tilltäppa några remnor i muren, hvilka omständigheter,
enligt hans mening, i betydlig grad hade försvagat
byggnaden, men dessa olägenheter äro väl så mycket
möjligt athulpne. Byggnadens yttre synes i alla fall
ej antyda någon svaghet, men man kan ju icke alltid
sluta från skalet till kärnan. Brunius kallar den
för öfrigt den märkvärdigaste byggnadsqvarlefva
- om icke den enda i sitt slag - i Sverige och,
hvad byggnadssättet angår, i flera hänseenden ett
mästerstycke.
Som ett af landets fasta slott var Helsingborg ofta
underkastadt fiendtlig förolämpning och har måst
uthärda mången
belägring. Redan Erik Plogpenning flyktade dit,
efter det han år 1249 hade blifvit slagen
af bönderna vid Lund, men han utöfvade snart
vedergällning; hertig Albrecht af Braunschweig deremot
hade sämre lycka, då de skånske upprorsmakarne år
j 1263 intogo slottet och han måste fly derifrån.
Åren 1318. | 1332 och 1360 blef det åter belägradt.
Förstnämda år skall det äldre slottet hafva
blifvit afbrändt; under det sistnämda låg konung
Valdemar framför slottet med sin här och vann
det tillika med de gamla danska provinserna på
denna sidan Sundet. Tvenne år derefter behagade det
hansestädernas krigsfolk att, efter Köpenhamns
intagande, belägra Helsingborg, men konung
Valdemar öfverrumplade dem, slog deras flotta och
tvingade dem sålunda att draga hädan. Vid detta
tillfälle har Kärnan rimligtvis för första gången måst
smaka blid-| kast, efter som det berättas, att slottet
dag och natt ofredades j af stenar från blidorna.
År 1368 försökte Albrecht af Meck-| lenburg att
eröfra slottet, men det lyckades honom icke; det
samma hände Severin Norrby 1525 och grefve
Christophers | folk 1535. Riksmarsken Tyge Krabbe,
som då innehade slottet, l lät sin köksmästare
Jörgen Friis, som måste hafva varit en | duglig
skytt, från det öfversta af Kärnan beskjuta
fienden, ! hvilket skall hafva blifvit så väl utfördt,
att fjorton man föllo
Genomskärning af Helsingborgs Kärna.
för första skottet. - Efter det slottet, såsom nämndt
är, blifvit ödelagdt genom en eldsvåda 1418, skall
det hafva blifvit å nyo uppfördt år 1425 af Erik
af Pommern, det blef utvid-gadt år 1463 och senare,
under danska konungen Christian IV, förhöjdes Kärnan
och besattes med kanoner. Tornet bär ännu spår af
artilleriets verkningar, men kanonkulorna hafva dock
blott trängt några tum in i murarne, ett bevis på
den ringa kraft, hvarmed de på den tiden utslungades.
Men Helsingborgs slott har också ofta varit säte
för fredliga idrotter; sägnen låter redan konung
Frode IV:s dotter, Helga, fira sitt bröllop med en
norsk prins der på slottet. Enligt historiens intyg
underhandlades der år 1288 om Erik Menveds giftermål
med Ingeborg, Magnus Ladulås’ dotter, och deras
bröllop stod derstädes åtta år senare; der hölls 1305
det »dannehof», som dömde Erik Glippings mördare;
der stiftade konung Erik år 1310 förlikning mellan
konung Birger och hans bröder och slöt vid samma tid
fred mellan de tre nordiska rikena; der underhandlade
svenskarne med konung Hans om återupprättandet af
unionen. Många kungliga och
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
