Print (PDF) - On this page / på denna sida - Helsingborgs Kärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som de förra, l fot för hvarje afsats. Alla tre afsatserna äro lodräta och utan prydnader. Ingångsdörren i hufvudtornets vestra sida är af furuträ, 4 f fot bred och 7 f fot hög, försedd med fyra trekantiga skotthål; den öppnas inåt. Man kommer upp till dörren medelst en trappa från nyare tiden, bestående af nio gråstenar; den ursprungliga har förmodligen varit en falltrappa. En vindeltrappa af 117 steg leder upp i tornets särskilta, nu mycket förfallna afdelningar, som äro försedda med starka hvalf, dels i spetsbågs-, dels i rundbågsstil, och erhålla belysning genom öppningar i muren; fönster finnas icke. Byggnadens fyra afdelningar, som äro af olika höjd, i det taket öfver tvenne tidigare våningar är borttaget eller nedfallet, hafva, så vidt man kan finna, varit använda till kapell, boningsrum, kök och bagarstuga. Öfverst på tornet är ett platt, gräsbeväxt tak, med en flaggstång. Källaren, som ligger till hälften under jorden och är betäckt med ett dubbelt, tätt bjelklag, liksom förhållandet också förr var med de öfriga våningarne, är 20 fot hög. På en höjd af 13 fot finnas tvenne muröppningar, hvar- Helsingborgs Kärna. igenom väl erhålles en ringa luftvexling, men nästan ingen belysning. Det finnes icke spår till någon dörröppning i källaren, nedgången har således ägt rum genom en lucka i det ofvan befintliga golfvet. Denna källare har sannolikt före slottets nedrifvande varit använd till förrådskammare eller fängelse ; i slutet af förra århundradet, nämligen till dess Helsingborgs rådhus 1796 blef uppfördt, begagnades den som arrest. Hvad dess fasthet angår, bemärkte Brunius år 1845, att man hade blottat några grundstenar och uraktlåtit att tilltäppa några remnor i muren, hvilka omständigheter, enligt hans mening, i betydlig grad hade försvagat byggnaden, men dessa olägenheter äro väl så mycket möjligt athulpne. Byggnadens yttre synes i alla fall ej antyda någon svaghet, men man kan ju icke alltid sluta från skalet till kärnan. Brunius kallar den för öfrigt den märkvärdigaste byggnadsqvarlefva - om icke den enda i sitt slag - i Sverige och, hvad byggnadssättet angår, i flera hänseenden ett mästerstycke. Som ett af landets fasta slott var Helsingborg ofta underkastadt fiendtlig förolämpning och har måst uthärda mången belägring. Redan Erik Plogpenning flyktade dit, efter det han år 1249 hade blifvit slagen af bönderna vid Lund, men han utöfvade snart vedergällning; hertig Albrecht af Braunschweig deremot hade sämre lycka, då de skånske upprorsmakarne år j 1263 intogo slottet och han måste fly derifrån. Åren 1318. | 1332 och 1360 blef det åter belägradt. Förstnämda år skall det äldre slottet hafva blifvit afbrändt; under det sistnämda låg konung Valdemar framför slottet med sin här och vann det tillika med de gamla danska provinserna på denna sidan Sundet. Tvenne år derefter behagade det hansestädernas krigsfolk att, efter Köpenhamns intagande, belägra Helsingborg, men konung Valdemar öfverrumplade dem, slog deras flotta och tvingade dem sålunda att draga hädan. Vid detta tillfälle har Kärnan rimligtvis för första gången måst smaka blid-| kast, efter som det berättas, att slottet dag och natt ofredades j af stenar från blidorna. År 1368 försökte Albrecht af Meck-| lenburg att eröfra slottet, men det lyckades honom icke; det samma hände Severin Norrby 1525 och grefve Christophers | folk 1535. Riksmarsken Tyge Krabbe, som då innehade slottet, l lät sin köksmästare Jörgen Friis, som måste hafva varit en | duglig skytt, från det öfversta af Kärnan beskjuta fienden, ! hvilket skall hafva blifvit så väl utfördt, att fjorton man föllo Genomskärning af Helsingborgs Kärna. för första skottet. - Efter det slottet, såsom nämndt är, blifvit ödelagdt genom en eldsvåda 1418, skall det hafva blifvit å nyo uppfördt år 1425 af Erik af Pommern, det blef utvid-gadt år 1463 och senare, under danska konungen Christian IV, förhöjdes Kärnan och besattes med kanoner. Tornet bär ännu spår af artilleriets verkningar, men kanonkulorna hafva dock blott trängt några tum in i murarne, ett bevis på den ringa kraft, hvarmed de på den tiden utslungades. Men Helsingborgs slott har också ofta varit säte för fredliga idrotter; sägnen låter redan konung Frode IV:s dotter, Helga, fira sitt bröllop med en norsk prins der på slottet. Enligt historiens intyg underhandlades der år 1288 om Erik Menveds giftermål med Ingeborg, Magnus Ladulås' dotter, och deras bröllop stod derstädes åtta år senare; der hölls 1305 det »dannehof», som dömde Erik Glippings mördare; der stiftade konung Erik år 1310 förlikning mellan konung Birger och hans bröder och slöt vid samma tid fred mellan de tre nordiska rikena; der underhandlade svenskarne med konung Hans om återupprättandet af unionen. Många kungliga och 336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
