Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyska kyrkan i Göteborg - En gammal "ungkarl"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
Tyska kyrkan i Göteborg.
kyrka, näst domkyrkan den äldsta af kyrkbyggna-derna
i rikets andra stad och belägen vid Stora Hamngatan,
grundlades ungefär samtidigt med staden och blott
ett år efter invigningen af domkyrkan, eller år
1634. Redan före denna tid, eller 1622, hade likväl
de talrika tyskar och holländare, som bosatt sig i
staden allt ifrån dennas första grundläggning, och
hvilka det var förbjudet att på sitt modersmål hålla
gudstjenst i sina hem (såsom anledning till förbudet
uppgifves, bland annat, att deras själasörjare
skall varit arminian, det vill säga bekant sig till
den nederländska professorn Harmens’ eller Arminii
kätterska läror), haft en kyrka, stående på samma
plats, der den nu varande Tyska kyrkan står, ehuru
denna äldre kyrka var af trä och inköpt från Nya
Lödöse. År 1634 var den samma så gammal och förfallen,
att hon måste nedtagas, och samma år lades grundstenen
till den nya, som, 71 alnar lång och 29 alnar bred,
invigdes 1648 af då varande superintendenten doktor
Ericus
Brunerius och uppnäm-des efter
drottning
Christina, som utrustade henne medi åtskilliga
privilegier. Men redan några år senare, d, 10Majl669r
lades kyrkan i aska vid en eldsvåda, som samtidigt
ö-delade stadens norra hälft; redan 1672 varhon dock
åter så i stånd, att församlingen der kunde
hålla sin
gudstjenst. Det 76 alnar höga tornet
uppsattes sedermera och på dettas spets, till
drottning Christinas åminnelse, ett förgyllt C
med en väderflöjel deröfver, dock, såsom Göteborgs
beskrifvare Gremberg uttryckligen tilllägger, icke
att »församlingens föreståndare dermed tänkt nå-
gonting ondt». År 1746 förstördes kyrkan återigen af
en eldsvåda. Hon uppbyggdes åter, med bibehållande
af de gamla murarne, och öppnades på nytt till
gudstjenst; men koret blef icke åter uppfördt på mer
än 30 år. Läktarne och orgelverket invigdes 1788,
och predikstol och altartafla 1798, och sedan denna
tid har kyrkan icke vidare varit utsatt för några
olycksöden. Då domkyrkan nedbrann år 1802, var
Christinas kyrka upplåten för domkyrkoförsamlingens
gudstjenst ända till 1815. Uti ett år 1681 tillbygdt
grafkor om 10| alnars längd samt lof alnars bredd
hvilar en af Karl X Gustafs pch Karl XI:s hjeltar,
fältmarskalken grefve Rutger von Ascheberg, då
guvernör öfver Skåne, Halland, Göteborgs och Bohus
län. Ascheberg, begrofs i detta kor 1694, följd till
grafven af Karl XI, som enkom rest till Göteborg för
att bivista begrafningen; och i koret hvila derjemte
andra medlemmar af hans länge
sedan utdöda grefliga ätt. I kyrkans arkiv
finnes en samling af handlingar, deribland ett
par krönikor från hennes grundläggning till
nuvarande tid. Under de senare åren harChristinre
kyrka undergått fullständiga reparationer och
åtskilliga förändringar, beräknade både för
prydnad och nytta. Såhär hon blifvit försedd
med värmledning^. med mera; de salubodar,
som fordom undanskymde henne åt Hamngatan till,
hafva blifvit rifna och ersatta med en prydlig
granitmur; ett nytt jernstaket är uppsatt åt andra
sidan, åt Köpmangatan till; kyrkogården har blifvit
ordnad, och så vidare, så att kyrkan nu haf dar sin
plats vid den praktfullaste gata, någon svensk stad
kan uppvisa - Stora Hamngatan i Göteborg.
Th.
En gammal "ungkarl",
gammal ungkarl, han lefver godt, :Sin lott med ingen
vill byta, Helst när pension för sin tjenst han fått
Och räntor punktligt inflyta.
Visst månen leker ett grand tittut, När han kalotten
skall lyfta, Och gråa testar vid nackens slut Åt alla
väderstreck syfta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
