- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band IX, årgång 1870 /
115

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stearinljustillverkningen. K. T-n.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vårt land skulle dock icke alltid förblifva
utan förmånen af den upplysning, som utlandet
förstått tillegna sig. År 1837 gjorde grosshandlaren
L. J. Hierta ett besök i London och fick då för första
gången se stearinljus. Dessa voro då vida dyrare,
än de sedermera blifvit, men hade emellertid redan
börjat komma i bruk och uttränga de ännu dyrare
vaxljusen. Herr Hierta öfvervann med sin vanliga
energi alla de svårigheter, som här uppreste sig mot
att på stället taga någon kännedom om tillverkningen,
och föresatte sig att söka införa tillverkningen
af dessa ljus i Sverige, dock till en början i
liten skala. Han engagerade derföre icke heller
någon utländsk mästare, men erhöll året derpå genom
dåvarande öfverdirektören vid teknologiska institutet,
Schwartz, anvisning på en helt ung man, herr Johan
Michaëlson, hvilken då någon tid varit anställd såsom
adjunkt i kemi vid institutet och sysselsatt sig i
dess laboratorium, bland annat med undersökningar
af fettarternas beståndsdelar. Han uppsöktes af
herr Hierta, som föreslog att bekosta en apparat,
till en början i helt liten skala, till fabrikation
af stearin och stearinljus för gemensam räkning.

På grund af detta aftal börjades försöken, i en nu
mera nedrifven lokal vid Liljeholmsbron, år 1838. Det
syntes dock i början ej vilja rätt lyckas att få någon
vinst, och ännu på tredje året skall tillverkningen,
efter hvad vi hört uppgifvas, gått med några tusen
riksdalers förlust, då en liten förändring i den
kemiska behandlingen utfanns, hvarigenom vanns ett
vida större utbyte och i slutet af tredje året en
temmeligen vacker behållning. Sedan detta resultat
var vunnet, flyttades fabriken till en för ändamålet
inköpt egendom N:o 88 vid Tjärhofsgatan, i närheten
af Danviks tull, men det gamla namnet på fabriken
bibehölls, och ifrån denna tid härleder sig dess
småningom utvidgade skick.

Emellertid har äfven denna fabrikation hos oss
haft sina kriser att genomgå, till följd af nya
uppfinningar i andra länder uti den kemiska delen af
tillverkningen. Den vigtigaste bland dessa var den i
början af 1840-talet ungefär samtidigt i Frankrike
och England uppfunna så kallade acidifications- och
distillationsmetoden, hvarigenom man ur 100 delar fett
lyckades erhålla 56 à 58, numera ända till 65, delar
stearin, då fettet deremot förut endast renderade
45 till 47 procent. En så väsentlig förändring
hade till naturlig följd, att priset på stearinljus
från utländska fabriker kunde betydligt nedsättas,
och hvarje sådan fabrikations vara eller icke vara
berodde nu på att kunna skaffa sig kunskap om den
nya metoden och de dertill behöfliga apparaterna. Det
uppstod nu allvarsamt fråga om fabrikens nedläggning,
men herr Hierta hade engång fattat den föresats, att
tillverkning skulle genom honom införas i Sverige,
och ehuru den visserligen nu i flera år pågått,
ansåg den verksamme mannen sig ingalunda ännu hafva
nått sitt mål, utan reste år 1846 till Tyskland och
lyckades i Berlin göra bekantskap med förut nämde
doktor Motard, hvilken redan vid sin fabrik infört den
nya metoden, och genom en köpeafhandling med honom
få en öfverenskommelse, till följd hvaraf ej blott
de erforderliga distillationsapparaterna genom hans
bemedling anskaffades, utan ock herr Michaëlson fick
tillåtelse att i Berlin på stället taga kännedom om
hela den af Motard begagnade metoden.

Från denna tid fortgick tillverkningen hufvudsakligen
efter samma princip till år 1856. Herr Michaëlson
utträdde då ur fabriken och öfverlät en andel deraf
till herr R. T. Gullberg. Denne herr Michaëlson
är samme man, som genom sin storartade välgörenhet
i flera riktningar för alltid bevarat sitt namn i
ett dyrbart minne. Bland de större donationer, han
på sednare åren gjort, nämna vi här 30,000 rdr till
Danviks hospital 30,000 rdr till Hemmet för obotligt
sjuka,- samt 50,000 rdr till Stockholms högskolefond.

Från 1856 har herr Gullberg med ospard möda och
skicklighet stått i spetsen för skötandet af denna
fabrik, deruti biträdd af verkmästaren G. Öhrvall,
och tid efter annan hafva, till fabrikens höjande,
förbättringar införts, bland hvilka kunna nämnas
tvenne olika slags stöpmaskiner, medelst hvilka
ett vida större antal ljus kan af samma personal
tillverkas än tillförene, då veken till hvarje ljus
skulle för hand insättas i formen, äfvensom flera
ytterligare tid efter annan i utlandet gjorda
förbättringar i den kemiska beredningen, hvarigenom
den fasta delen af fettet eller stearinen kan noggrannare
än förut afskiljas. Derigenom, att fabrikens ägare ej skytt
några kostnader, utan tid efter annan tillgodogjort
sig de nya uppfinningarne och derjemte genom egen
vunnen erfarenhet vidtagit åtskilliga förbättringar,
torde denna fabrik nu kunna mäta sig med de bästa
utländska.

Vi skola nu lemna en kortfattad beskrifning om
tillverkningssättet af stearinljus vid den fabrik,
Liljeholmens tekniska fabrik, hvilken vi, såsom den
äldsta, största och bäst ansedda i vårt land, hållit
oss vid i denna vår skildring. Utom denna fabrik
finnas endast två i landet, nämligen Clara tekniska
fabrik
, hvilken till en början inrättades af en herr
Johansson och sedermera öfvergått till grosshandlaren
Lars Montén, samt Kungsholmens tekniska fabrik,
som öfvertagits af firman Hylin & C:ni.

Vid ifrågavarande stora fabrik, der allt är inrättadt
på det utomordentligaste sätt, är förlaget af
hufvudmaterielet, talgen, ganska kostsamt, till följd
af de stora qvantiteter, som ständigt måste finnas
i lager och hvilka här vanligen uppgå till sexton
à aderton hundra fat. Stearinljustillverkningen
är underkastad trenne hufvudoperationer – talgens
förvandling, de feta syrornas afskiljande och ljusens
stöpning. Talgen slås direkte ur faten ned i en
cistern, som rymmer 40 à 50 fat; i denna cistern
smältes talgen och pumpas derefter in i kokpannor,
der den medelst ånga uppvärmes till minst 100 grader,
för att derigenom frigöras från vatten. Sedan denna
värmning försiggått pumpas talgen in i en ny cistern,
der man tillsätter den med svafvelsyra, för att ur
talgen lösgöra glycerinen. När denna process sålunda
ägt rum tvättas talgen med vatten, för att i sin
ordning befrias från öfverskottet af syran. Denna
tvättning sker i tre särskilta repriser, hvaraf
det första tvättvattnet innehåller glycerin med
svafvelsyra, som användes till det explosiva ämnet
nitroglycerin. Då talgen således blifvit befriad
från svafvelsyran införes den i dubbla ångkittlar,
för att torkas eller frigöras från vatten och sedan
detta väl är gjordt pumpas den upp från kittlarne
till en i taket anbringad reservoir, derifrån den
ledes in i distillationsrummet och ned i de der
varande distillationspannorna. Distilleringen
åvägabringas genom öfverhettad ånga och tillgår på
samma sätt som vid bränvinsdistillering. Såsom ett
ytterligare bevis, huru kostsam denna anläggning är,
vilja vi här anföra, att endast apparaterna i detta
rum, hvilka alla äro af koppar, belöpa sig till en
kostnad af 55,000 rdr. Genom distilleringen erhålles
biprodukten stearinbeck, hvilken användes till bränsle
vid det för fabriken anlagda egna gasverket. Efter
distilleringen inledes talgen åter i andra kar,
der talgen å nyo tillsättes med svafvelsyra, för
att befrias från vidhängande metaller, och tvättas
derefter på nytt. Sedan pumpas talgen in i lådor
af förtent jernbleck, för att kristalliseras, och
inlägges, sedan den intagit formen af kakor, i dukar
af redgarn och staplas upp i höga trafvar. För att
nu frånskilja oleinen, af hvilken biprodukt såpa
och tvål tillverkas, underkastar man talgen en kall
pressning medelst hydrauliska pressar, och sedan detta
skett genomgår den en varm pressning, hvarigenom
den rena stearinen erhålles. Denna kokas derefter
med svafvelsyra och ånga, hvarigenom den göres
flytande och på samma gång frigöres från vidhängande
metaller. Den smälta stearinen tillsättes nu med litet
vax, för att ersätta de lysgifvande ämnen, hvilka
förut blifvit för andra ändamål frånskilda. Man
hör ofta den klagan öfver de hos oss i handeln
förekommande prisbilligare belgiska stearinljusen,
att de lysa dåligt; men detta kommer sig just deraf,
att den qvantitet vax, som vid deras beredning
tillsättes, är ofantligt liten, om ens någon. Ljusen
kunna derigenom blifva billigare att köpa, men i
längden dyrare för förbrukaren. Dertill kommer ock,
att det belgiska ljuspaketet aldrig i vigt uppgår till
ett svenskt skålpund. Sedan stearinen blifvit smält,
är den till utseendet fullkomligt klar. Nu "punsas"
den upp i kar, för att svalas, hvilket sker under en
beständig omrörning och hvarvid stearinen antager en
mjölkaktig färg och är derefter färdig för stöpning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1870/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free