Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett Johanniterkloster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra erhöllo de snart stora besittningar. I början af tolfte
århundradet förvandlades brödraskapet till en andlig riddareorden,
med förpligtelse att strida mot de otrogna, och indelades
i tre klasser: riddare till krigstjenst, kaplaner för
religionsvården och tjenande bröder, som skulle vårda sjuka och
vägleda pilgrimer. Föreståndaren antog titel af stormästare. På
så sätt, organiserad och sammansatt af en mängd ganska
utmärkta och ansedda män, tillväxte ordens makt och inflytande
förvånande hastigt, så att den snart hade besittningar i nästan
alla kristna länder, och erhöll derjemte en mängd
företrädesrättigheter af påfvarne.
I början rättfärdigade också orden på ett lysande sätt
de förhoppningar, kristenheten fästat vid den samma, och den
tidens trubadurer utbredde genom sina romanser ryktet om dess
bragder i kampen mot de tappre saracenerna. Dock dröjde
det ej länge, förrän de stränga löftena höllos mindre noggrant;
den närmare gemenskapen med österlänningarne inverkade
ofördelaktigt på sedligheten, öfvermodet föddes af framgångarne,
och en mängd stridigheter med en annan andlig orden, de s. k.
Tempelherrarne, och de österländska andlige uppstod. Efter
Jerusalems eröfring förlade johanniterna sitt säte till Ptolemais,
och, när äfven detta hundra år derefter gick förloradt, begåfvo de sig
till Cypern och sedan till Rhodus, som de eröfrade år 1309. Här
lefde de under ständiga strider med turkarne, och särdeles
berömvärdt är deras tappra och lyckliga försvar mot Muhammed II,
som år 1479 belägrade staden Rhodus med en ofantlig öfvermakt.
Utan hjelp från Europa måste de likväl, efter det mest
hårdnackade och lysande försvar, lemna Rhodus åt Soliman II
1522. Riddarne uppehöllo sig derefter på många olika ställen,
tilldess de fingo fast fot på Malta, som, jemte öarne Gozzo
och Comino, öfverlemnades åt dem af kejsar Carl V, med det
uttryckliga förbehållet af ett ständigt krig mot de otrogne och
sjöröfrarne. Efter denna tid kallades de malteserriddare och
bibehöllo sin sjelfständighet ända till franska revolutionen.
Bonaparte tog ön Malta 1798, under resan till det märkeliga
kriget i Egypten; men 1800 eröfrades ön af engelsmännen,
som sedan behållit den samma, gjort den till en stark fästning
och derifrån beherrska Medelhafvet. Riddarnes besittningar
hade under tidernas lopp till största delen gått förlorade genom
reformationen m. m., så att de för närvarande endast äga några
palatser i Venedig, Neapel och Prag. Ordens säte är nu Rom.
Ett af de märkvärdigare minnesmärkena från Johanniterordens
glänsande dagar är det nordvest om staden Porto, vid
köpingen Leca de Palmeira, liggande klostret Monasterio de
Leca de Balio, hvilken märkvärdiga byggnad vår illustration
framställer.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
