- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 11, årgång 1872 /
200

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krukblommor - Om klosterlif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Krukblommor.

I de varmare länderna förekommer rätt talrikt en växtart,
nephentes, som redan genom sin sällsamma blomform och
ej mindre sällsynta färgprakt tilltalar botanisten
och väcker hans intresse, äfven om han ej kände
de underbara egenskaper, som många varieteter af
denna art äga. De utmärka sig nämligen genom en
högst egendomlig blombildning, med utseende ungefär
som en kruka eller en bägare. I dessa blommor,
som stundom hafva en omkrets af ända till två fot,
utdistilleras ett friskt, aromatiskt vatten, som
afsöndras ur sjelfva växten och bjuder en läskande
dryck åt vandraren, som uppehåller sig i de torra
bergstrakterna eller förgäfves söker något drickbart
vatten i sumpiga och osunda dalsänkningar.

Af dessa krukblommor finnas många olika arter utbredda
öfver det varmare jordbältet. De skönaste
äro Nephentes destillatoria, villosa och rajah.
Den sistnämda är också den största. Ehuru växten
icke är mer än fyra fot hög, bär den dock talrika
blommor, som blifva ända till femton tum djupa. Den
ovala öppningen till en sådan kruka omgifves af en
två tum bred veckrik kant af köttröd färg, som starkt
bryter af mot den djupvioletta purpur, hvarmed det
yttre af bladet prunkar. Krukan har också ett
slags lock, en bred, saftig bladflik, som sträcker
sig horisontelt öfver den köttfärgade kanten
och beskuggar krukans öppning.

Denna herrliga växt fanns på ön Kina-balu, 5000 fot
öfver hafvet. I några exemplar påträffades råttor,
som drunknat nere i blomhylsorna. På samma ö har
observerats en annan nephentesart, som lefver på
större träd och derifrån nedhänger sina två fot
djupa blommor likt välkomstbägare, derigenom liksom
påminnande om sagornas skogar, som flöto af mjölk
och honung.

Den betydande samlingen af vatten eller vätska i
nephentesarternas blommor har länge varit föremål
för naturforskares uppmärksamhet. Sagorna i
de länder, der de växa, berätta vanligtvis
att de äro inrättningar af någon god försyn,
som i vattenfattiga
trakter begagnar detta medel för att stilla
vandrarens törst. Det är redan nämdt att vattnet
icke kan förklaras såsom uppsamladt under regn, utan
genom växtens egen naturliga afsöndring. Vätskan
är i allmänhet klar och färglös, sällan gul, och
förändrar rödt lackmuspapper (d. v. s. visar sur
reaktion). Genom kemisk analys har visats att den
innehåller 99 procent vatten och blott 1 procent
alkaliska salter, äppelsyra, citronsyra, klorkalium,
natron, kalk och magnesia.

Amerika har likaledes sina krukblommor, eller rättare
krukblad, ty egendomliga, der förekommande orchidéer
visa tjocka blad med hoprullade kanter och hafva
utseende af ymnighetshorn. Hit hör Dam-sadel-blomman
(side-saddle-flower), Sarracenio purpurea. Under det att
det omgifvande träskvattnet är ljumt och äckligt,
innehålla dessa krukor en läskande dryck. Det
kaliforniska krukbladet (Darlingtonia California)
har på sin botten ett 2 till 5 tum högt lager af
fast hoppackade insekter, från det minsta kryp till
den stora nattfjäriln. Huru och hvarföre insekterna
narras in i krukorna är ännu icke
bekant. Afskär man med en skarp knif de rundt omkring
stjelken sittande bladen, så visa de sig såsom öppna
rör, fullstoppade med lemningar af insekter. Insidan
af bladet är ofvantill glatt, längre ned synas
enstaka hår och slutligen, ännu längre ned, fylles
rummet af nålformiga hår, som alla stå med spetsen
nedåt. Flugor, fjärilar och flygfän promenera nu
makligt ned genom Öppningen och tränga så långt in som
möjligt, men när de slutligen anse nödigt att vända
om, är det för sent. Tusen hvassa nålar vända sig likt
bajonetter emot dem och hålla dem qvar lika säkert som
döden. På botten i krukan finner man blott små djur,
högre upp allt större och större, hvilka alla sitta
inträngda, spetsade eller packade på hvarandra.

Möjligt är att dylika insektfällor tjena till att
skaffa föda åt något djur, men man har ej lyckats
förvissa sig derom, och denna sista växtart är i detta
fall ett ännu olöst, men särdeles intressant problem.

illustration placeholder

Nephentes. Blommor och blad.



Om klosterlif.

Under Nordens hednatid följde qvinnan anförvandter
till gästabud och fester, der hon drack tvemänning
med mannen. Denna frihet förderfvade icke sederna och
klandrades af ingen tunga, men lärde kämpen och barden
att sätta värde på ungmöns aktning och lof. – Det är
ofta qvinnan, som med en uppmuntrande blick gifver
riktning åt anlag, hvilka sedan i fulländad storhet
rycka samtiden med sig, det är ofta qvinnan, som med
flammande kinder eldar mannen till hugstora bedrifter,
hvilka outplånligt stå tecknade på historiens blad. –
Fadermakten och husbondväldet slog väl ett och annat
jernband öfver qvinnans vilja, men detta var det enda
band hon måste
underkasta sig. Friboren och stolt med höfviska
later, tillät hon männen att nalkas – den tappraste
vikingen fick det vänaste leendet, den skickligaste
sagoberättaren det huldaste ord. – Bland dessa qvinnor
ser man några med hjelm och pansar i den djerfvaste
strid, andra vårdande sårade eller vakande vid
sjukbäddar och återigen andra, som framträda likt
mystiska uppenbarelser, sjungande trollsånger och
uttalande hemlighetsfulla profetior. Dessa sköldmör,
läkerskor och valor, som trädt ur den husliga
verkningskretsen, aktades af männen, hvilkas kärlek
dock helst skänktes tärnan vid hemmets härd. Öfver
dessa sednare, den nordiska qvinnans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:28:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1872/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free