- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
107

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blombord med konstgjordt springvatten. - Valplatsen å Fjärås bräcka. Birger Schöldström.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reservoirer, och borden kunna derföre icke flyttas från sin plats,
oberäknadt svårigheten att anbringa kommunikationsrör mellan
blombordet och reservoiren, eller med vattenledningen, der
sådan finnes.

Dessa olägenheter kunna undvikas genom en inrättning,
hvarom närstående teckning gifver förklaring, och hvilken
till sin idé är den samma som den s. k. Heronskällan. Sjelfva
bordet är af trä, ungefär såsom ett vanligt divansbord, men
utan den öfre skifvan, hvarigenom krukorna komma att icke
nå öfver bordskanten. Det säger sig sjelft att bordet kan
vara af hvad träslag som helst, enkelt eller luxuriöst,
skulpteradt eller icke. Springvattensapparaten är deremot af
stark zink eller jernbleck, som lackeras, för att ej angripas
af rost.

illustration placeholder
Schicklers blomsterbord.

illustration placeholder
Makanismen till Schicklers blomsterbord.

Mekanismen består af två lika stora reservoirer e och f,
af hvilka den ena anbringas uti blombordets öfre del, den
andra i foten. Båda förbindas genom de två rören c och d,
hvilka gå genom den ihåliga bordpelaren – alltsammans luft- och
vattentätt. Ofvanpå reservoiren i öfra delen af bordet
är ännu en behållare, sjelfva bassinen, på hvars botten finnes
anbragt en liten skruf a, hvilken man öppnar och sedan
medelst en tratt häller vatten uti reservoiren e. Är nu
reservoiren fylld, så tillskrufvas öppningen väl och bassinen fylles
med vatten tills detta genom röret c rinner ned i undre
reservoiren f. Då börjar genast fontänen att spela. Det vatten
som samlas i nedre reservoiren trycker nämligen den deri
befintliga luften och trycket fortplantar sig upp genom röret
d och i den öfre reservoiren, der det verkar med samma kraft
som tyngden af vattenpelaren emellan begge reservoirernas
vattenytor. Härigenom nödgas vattnet i reservoiren e att söka
sig en utgång genom det i midten af bassinen anbragta strålröret.
Då vattnet faller tillbaka, samlar det sig åter i bassinen, hvarifrån
det å nyo nedrinner i den undre reservoiren och fortgår
sålunda tills allt vattnet i den öfre reservoiren sprutat upp.
Ju större reservoirerna äro och ju trängre strålrörets spets,
desto längre tid fortfar fontänen att spela med oafbruten
styrka. Denna upphör först då allt vattnet uttömts ur öfre
reservoiren, då man aftappar vattnet ur undre reservoiren
genom en i dess botten anbragt kran eller ventil och påfyller
reservoiren e, då fontänen strax börjar spela.

Några musslor och guldfiskar i bassinen gifva ännu mera
finhet och elegans åt det hela.

Valplatsen å Fjärås bräcka.



Här har ädelt blod flutit; oss höfves att hedra det!
Yttrande af konung Carl XV vid Frode-stenen.

I norra Halland är till finnandes en af de märkligaste
fornlemningar i Skandinavien. På den grusås, Fjärås
bräcka kallad, hvilken mot Lygnerns öfversvämningar
skyddar den femton à aderton fot lägre belägna dalsträckningen
mellan den nämda insjön, Hallands största, och Kattegat, höjer
sig ett större antal bautastenar, af hvilka den högste,
Frode-stenen, är elfva alnar ofvan och ungefär två alnar under
jordytan.

Historieskrifvaren Chytræus Vejanus – hvars arbete:
»Monumenta, qvæ in Scania, Hallandia et Blekingia inveniuntur»,
författadt 1598, utgifvits af Lagerbring i hans
Monum. Scanens. P. I, p. 313 – skildrar dessa fornlemningar
sålunda: "Magnus ingentium saxorum numerus in ærem
erectorum conspicitur. Plurima etiam in eodem loco sepulchra,
lapidibus circumvallata parvis; quædam 20 pedum, quædam
16, quædam 12 longa; nonnulla rotunda; in qvibus milites
gregarii creduntur humi mandati. Verum circa viam publicam
saxum unum, qvod sua longitudine cetera exsuperat,
qvod incolæ vocant: Vor Fruesten» – eller i öfversättning:
Här ses en stor mängd höga, uppresta stenar. På samma
ställe synas äfven många grafvar, kring hvilka små stenar
lagts, några tjugu, andra sexton, ännu andra tolf fot långa;
några af dem äro runda; i dessa grafvar tros krigare af lägre
rang vara jordade. Men vid allmänna vägen är en sten, som
genom sin längd höjer sig ofvan de öfriga.

Ungefär samma anblick erbjuder midten af Fjärås bräcka
ännu i dag som för 275 år sedan. Endast antalet bautastenar
har sedan Chytræi Vejani tid minskats, äfvensom de
flesta ringgrafvar under århundradenas lopp jemnats med
marken.

Den nämde författaren berättar, att en gissning är, att
dessa stenar utmärka slaget mellan konung Ring i Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free