Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En underbart inrättad djurkropp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
förvissade - lika angelägen att erhålla ett exemplar
som Owen. Två eller tre gånger, då han i antydda
syfte vände sig till sina på Madagaskar bosatta
eller dermed handlande landsmän, lyckades det dem
att komma i besittning af det åstundade djuret. Men
städse inträffade, att, innan något tillfälle till
dess öfversändande yppade sig, låren, hur tjockt
eller hårdt dess virke än var, befanns tom, och ett
stort rundt hål utvisade med hvilken framgång fången
förstått använda sina starka, mejselformade framtänder
för att förskaffa sig friheten.
Detta fyrfotadjur påstås sofva så länge den tropiska
dagens hetta och solsken varar och hufvudsakligen
vara i rörelse om natten. De vida öppningar, som
ögonlocken bilda, äro, liksom hela ögats byggnad i
öfrigt, af beskaffenhet att till näthinnan insläppa
och upphemta den största möjliga myckenhet af det
ljus, som kan genomtränga skogen i solnedgången,
dagningen eller vid månljus. Sålunda är ai-aien i
stånd att vägleda sig bland trädens grenar under
sökandet efter sin dolda föda. Till att möjliggöra
dess upptäckande har emellertid ett annat sinne behöft
utvecklas i stor full-
ändamål att blotta hela den gång, larven gräft sig,
till den utsträckning åtminstone, att något vidare
rum icke lemnades för den undankrupna larvens vidare
undflyende. Ett sådant arbete skulle emellertid vara
för mycket till och med för reproduktionsförmågan hos
hans starkt byggda, vid basen tjocka, djupt insänkta,
sin pulpa bibehållande skärtänder; i de flesta fall
skulle ock, såsom vi lätt kunna förstå, det arbete,
som fordrades till larvgömmans fullständiga blottande,
icke stå i något rimligt förhållande till den munsbit,
som dervid vunnes. I följd häraf är en annan del af
ai-aiens kropp gestaltad på ett egendomligt och, såsom
det synes, abnormt sätt. Vi kunna taga för gifvet,
att insekten drager sitt hufvud så långt tillbaka från
den in i hans gömma gnagda öppningen, att han icke
kan nås af ai-aiens läppar, tänder eller tunga. Ett
finger har emellertid på hvardera handen af detta djur
fått växa så, att det visserligen till längden men
icke till tjockleken öfverensstämmer med de öfriga
fingrarne. Det förblifver städse fint och smalt som
en sond och är på ändan försedt med en liten dyna
och en klolik hake. Med detta utan tvifvel hastigt
införda och använda finger förnimmes larven, gripes
komlighet. De stora öronen äro inrättade att uppfånga
och samla, liksom den stora hörselnerven tyckes
bestämd att noga uppfatta beskaffenheten af hvarje
den svagaste dallring, som kan nå trumhinnan från det
gömsle i den hårda ved, genom hvilket den träborrandé
insekt, hvaraf djur et lefver, kan hålla på att
gräfva sig fram medelst oupphörliga urgröpningar och
skalningar med sina små hårda käkar. Hur trygg för
fåglars näbbar och däggdjurs käkar synes ej en sådan
larv vara i sin ek- eller ebenholtsgömma!
Här är emellertid ett märkvärdigt djur, hos hvilket
framtänderna på grund af sitt antal, sin storlek och
skapuad, sitt läge och .besittningen af vilkoren för
en oaflåtlig ämnesförnyelse äro särskildt lämpade
att sätta sin egare i stånd att ined hålmejsellika
skoflar gnaga ända ned till den fläck, der, enligt
örats anvisning, larven är i verksamhet. Insektens
instinkt manar honom emellertid att draga sig undan
från den del af gömman, som på sådant sätt kan vara
hotad. Hade ai-aien intet annat verktyg, vore icke
någon annan del af dess kropp särskildt inrättad för
att möta denna omständighet, så vore den tvungen att
alltjemt begagna sina tänder i
och utdrages. Men för utförandet af denna kinkiga
manöver behöfver ai-aien kunna fritt förfoga öfver
sina öfre eller främre lemmar; och, för att han skall
hafva förmåga dertill, är en af tårna på foten så
danad och ställd, att den kan såsom en tumme lämpas
till de andra, och foten har * nästan skapuaden
af en hand. Härigenom kan kroppen med fasta grepp
hållas stadig under alla de förrättningar, hufvud,
käkar, tänder och framtassar hafva att utföra för att
upptäcka och fånga den föda, som för detta nattdjur
är den vanligaste och mest omtyckta. Således hafva
vi icke blott här påtagliga, direkta och fullkomliga
bruk af särskilda mekaniska verktyg för särskilda
förrättningar, - af fötter att gripa med, af tänder
att skafva med, af ett finger att känna och påta ut
med - utan vi varsna äfven ett inbördes sammanhang
mellan dessa skilda inrättningar liksom ock med
nervsystemet och sinnes verktygen, så att ögonen
uppfånga den minsta ljusglimt, på samma gång öronen
upptäcka den svagaste knäppning, och det hela sålunda
bildar en sammansatt mekanism för ett fullkomligt
utförande af ett visst slags förrättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
