- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
215

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid skogsbäcken. Herman Sätherberg - Folksägner från Åland. Upptecknade af Herm. Hofberg. III. Djupvikskyrkan - Dyra tider. Claës Joh. Ljungström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hur känsla med känsla sig viger,
Hur ederna vexlas, du vet;
Men allt du så troget förtiger –
Det är ju din hemlighet.

Herman Sätherberg.



Folksägner från Åland.

Upptecknade af Herm. Hofberg.

III.

Djukvikskyrkan.

På skogen ett par verst*) norr om Wester-Geta by,
i Geta socken, ses i de höga Getabergen en grotta,
stor som en rymlig sal, och i hvilken man inkommer
genom en smal, nästan omärklig öppning. Grottan är en
af de märkligaste bergsbildningar inom det på dylika
ingalunda fattiga Åland och besökes ofta sommartiden
af resande från Finlands fastland.

Anledningen till namnet »Djupvikskyrkan» är dels dess
läge nära Djupviken, en från Östersjön här inträngande
mindre hafsbugt, dels ett par i hålan befintliga
större stenar, af hvilka den ena har någon likhet
med ett altare, och den andra med en predikstol.

Under den »stora ofreden» 1714, då så många af
åländingarne, som kunde, flydde öfver till Sverige,
medan ryssarne öfverallt härjade och brände landet,
hade ett hushåll från Wester-Geta by tagit sin
tillflykt till Djupviksgrottan. Här lefde de några
veckor i ostörd ro, men när fienden brännt alla byar
och gårdar på slätten, begynte han göra ströftåg
inåt skogarne för att söka om folk der undangömt sig
eller om några dyrbarheter dit blifvit undanförda. Vid
sina skogsvandringar hade den ströfkår, som genomsökte
Getabergen, med sig en hund, som skulle uppvädra
och genom sitt skall gifva tillkänna, hvar menniskor
lågo gömda. En dag kommo spejarne att taga vägen mot
Djupvikskyrkan. Hunden, som lopp förut, fick korn
på att folk fanns i grottan och sprang dit för att
på vanligt sätt gifva sin upptäckt till känna. Men
hustrun, hvilken höll på att bädda upp sängen och
just hade ett lakan i händerna, anade genast den
fara, som hotade dem. Snabbt som tanken kastade hon
lakanet omkring hufvudet på förrädaren, vred det
med ett par kraftiga tag tätt till halsen, så att
han ej kunde skälla och strypte honom med mannens
tillhjelp om några ögonblick, Emellertid fortsatte
ryssarne sin vandring på vägen nedanför i skogen och
märkte ej, då de icke hade hunden till vägvisare,
den nästan osynliga stig, som ledde mellan klippblock
och busksnår upp till grottan i berget. I namnlös
ångest lyssnade flyktingarne till de förbitågandes
steg och skramlet af deras vapen. Men bullret aftog
allt mer och bortdog slutligen alldeles. Gripne af
samma känsla, kastade sig de fridlöse på knä och
tackade Gud för den räddning han beredt dem genom en
qvinnas rådighet.

*) Verst, ryskt längdmått, lika med 1/10 svensk mil.



Dyra tider.

Att finna sig nöjd är en af de största och svåraste
konster, som menniskan har att lära. Det lyckas också
vanligen blott för högst få, för en – på tusen, kanske
på tio tusen. Derför klagas också öfver dyra tider,
ehvad man skall köpa eller sälja: i senare fallet
emedan man tager den dyra produktionskostnaden med
i beräkningen.

I Dimbo pastorsarkiv i Vestergötland förvaras en
gammal kyrkobok, en liten tingest, till format och
volym som en vanlig psalmbok med evangelier, »köpt
i Skara för penningar 2 daler 1642», i hvilken då
varande pastor loci Torbernus Gustavi, som afled 1656,
gjort hvarjehanda anteckningar.

Ibland dessa läses äfven följande:

»Orsaker hvarföre utlagor nu stiga så högt framför
i förtiden.

Först:

Allt det allmogen hade i gammal tid att sälja var
fast bättre köp uppå än nu är det,

Ett par gode gille oxar för 6 marker.

Ett pund smör för 2 öre.

Ett gammalt fett får för 2 örtiger.

En skön vagnshäst för 8 eller 10 märke

En spann korn för l öre.

Ett lass hö för 2 öre.

Ett nattläger i städerna och på bygden med häst och
karl för ]/2 öre.

En hofman året omkring, wälhälle (ett »wälhälle» är
ett ord, som ännu i dag förekommer i Yestergötland
och betyder att blifva väl försedd, godt uppehälle
o. d.) med 6 eller 8 marker. För det andra:

Är nu all verlden full med krigsväsen, derföre måste
vi nu lika som köpa huldskap, troskap, manskap med
stora för-läningar och underhåll i vår tid mer,
än tillförene.»

Herr Torbjörn (Torbernus) omnämner visserligen icke
de priser, som voro i hans dagar och med hvilka
han anställer

jemförelse!1, men han var med om Elfsborgs lösen och
lefde i tretioåriga krigets dagar, då priserna voro
betydligt stegrade emot förut. Han anför också, att
»Salig Konung Göstafz kröningsgärd anno 1525 utgick
efter följande värderande:

Af 12 skattegårdar vore denne gärden:.

En tunna råg 2 marker.

En tunna korn !1/2 mark.

Ett skalp. (= Pund) smör l mark,

Ett skalp, ost 6 öre.

Ett pund ister l mark,

En kohud l mark.

Ett bockskinn 3 öre.

Ett getskinn l1^ öre.

Ett kalfskinn ^ öre.

Ett fårskinn ^ öre.

En oxe 8 marker.

Ett hundrade jern l mark.

Två pund fläsk l mark.

Ett pund talg l mark.

En spann ärter 1/2 mark.»

Yidare anföres, att »anno 1526 var taxering på
städerna», hvilken taxering äfven derutinnan kan
hafva sitt intresse, att man ser den ena stadens
blomstringstillstånd då för tiden i förhållande till
den andras.

»Stockholm 10 läster jern.

Sigtuna 1/2 läst.

Uppsala 4 läster.

Gefle 4 läster.

Enköping 4, Westerås 4, Hedemora !1/2, Köping %»
Arboga 4, Örebro 4 läster, Nyköping 2, Strengnäs l1^.

Torshälla 4 fat, Telje 4 fat, Trosa 4 fat» (nemligen
fat jern).

Slutligen omtalar herr Torbernus att »anno 1527 var
en gärd, som taxerades för:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free