- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 16, årgång 1877 /
246

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daggdropparna. (Parabel.) Finio - Blomsterspråket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(Parabel.)

.f dagg två droppar på samma blad

en flyende natten stänkt, A klar som perlan i vågens
bad, I m hade stoft sig mängt.

Då ljusets källa i österled Ur rodnande molnen qvällt,
Och morgonglansen sig vida spred Kring dalar och berg
och fält,

Den rena glänste så underbart - En solbild i famn han
tog, Och till sin granne han talte snart Af högmod,
i det han log:

>»Hvi törsta efter en stråle ljus, Då mörkret du
Mt hör till? Du är ju fängslad vid stoft och grus,
Och bojan ej brista vill.

Emot det rena vill solen blott Genglänsa i strålars
gull. Hvad båtar trängtan? Det blef din lott Att
mängas med jordens mull.

Ej kan du fånga af ljus en skymt; Förgäfves trånadens
brand

Dig tär, af hoppet du gäckas grymt -Ke’n jorden på
dig lagt hand.»»

Det talet morgonens vind förnam, Der sakta han anden
drog. I hast han ilade harmsen fram Och kring sig
med vingen slog.

Och bladet skakades, droppen klar Borthviftas af
fläkten strax. Men när han fallen till marken var,
Han girigt af sanden dracks.

Den andra sitter på bladet qvar, Af stoftet fästad
dervid. Men värmen flödar från ljusets char, Så
vinkande, vän och blid.

Och i osynliga ångor löst Han lyfter sig fri och
ren Mot solen, hvilken på honom öst Sitt kärliga,
varma sken.

Och några stoftkorn på bladet blott Man varsnade
innan kort. Så snart som vinden det märka fått,
Han dammade strax dem bort.

Finio.

Blomsterspråket.

Blomsterspråket, eller meddelandet af tankar och
känslor " genom blommor, kan med skäl kallas ett
verldsspråk, ty man finner det mer eller mindre
användt, mer eller mindre utbildadt hos nästan alla
folk på jorden. Dess första ursprung är höljdt i
mörker, men till oss har det kommit från Orienten,
der det nått sin högsta utveckling.

Glädje, vänskap och kärlek äro de känslor, som
vanligen uttryckas genom blommorna, och menniskorna
hafva af ålder hemtat sina sinnebilder af fred
och seger från växtverlden. Under den klassiska
forntiden använde man vanligen olivqvistar såsom
fredens sinnebilder. Denna plägsed härrörde deraf,
att olivträdet var grekernas vigtigaste kulturväxt,
hvars utvidgade odling innebar ett vittnesbörd om,
att folket njutit af fredens välsignelser. Af samma
skäl sinnebildar våra sädesväxter fred och välmåga.
-

Men hos grekerna var olivträdet äfven en sinnebild
af den krigiska Pallas Athene och betecknade
såsom sådan seger och triumf. Detta motsäger dock
icke den förra betydelsen, ty på seger måste följa
fred. Derför finnes en mängd från växtverlden hemtade
sinnebilder, hvilka på en gång äro fredens och segerns
symboler. Liksom olivqvisten var ett segertecken
i de olympiska spelen, så kröntes den vinnande i
de pythiska spelen med lagern, i de nemeiska med
murgrönskransen och i de isthmiska med en krans
af gran.

Längst och allmännast har lagern bibehållit sig såsom
segertecken. En hvar känner myten om den fagra Daphne,
en af nymferna i Dianas följe, hvilken Apollo älskade
med lidelse, men förvandlade till ett lagerträd, då
hans kärlek icke fann något svar. Men guden älskade
äfven trädet och han gjorde det till en triumfens
symbol. Sålunda blef lagern ett segertecken icke
endast under hela den klassiska forntiden, utan äfven
under följande tider.

Murgrönan tyckes såsom segertecken förskrifva sig
från Indien och var i Grekland helgad åt Bacchus,
hvilkens bild var omvirad med murgrönskransar vid de
åt honom egnade festerna. Murgrönskransen utdelades
såsom pris i skaldetäflingar.

Palmens ursprung såsom segertecken måste äfven
sökas i Orienten. Vi påminna blott om Kristi
intåg i Jerusalem, hvilken händelse firas genom
palmsöndagen. Romarna använde i en senare tid alltid
palmen såsom en sinnebild af segern och de framställde
segergudinnan med en palmqvist i handen.

Eken var hos de gamla germanerna, likasom hos
druiderna, en symbol af tapperhet och seger.

Under chevaleriets blomstringstid användes rosen icke
sällan såsom segerpris i tornerspelen, men utdelades
dervid lika ofta af de fagra prisgifverskorna såsom
kärlekens blomma.

Denna rosens sednare betydelse gifver oss en osökt
anledning, att tala om blomsterspråket i dess
vanliga bemärkelse. Detta meddelningssätt vänder
sig vanligen omkring hjertats angelägenheter och
skulle derför med skäl kunna kallas det erotiska
blomsterspråket. Uppfunnet i Indien, spred det sig
småningom till det öfriga Österlandet och kom genom
kors-fararna och morerna till Europa. Det användes
ännu i Orientens harem. Då dessas qvinliga invånare
vid dödsstraff äro förbjudna att underhålla någon
förbindelse med den yttre verlden, måste de gå
försigtigt tillväga, när de vilja bryta det stränga
budet. De kunna icke erhålla några mer tystlåtna
budbärare och inga mer poetiska kärlekspostiljoner
än blommorna. En rad blomkrukor, uppställda i en
bestämd ordning i fönstret, tjenar till att uttrycka
bestämda tankar, och hvarje ändring i krukornas
inbördes ställning uttrycker en ny tanke. Sålunda
kan man lätt samtala med en älskare, utan att den
vaktande slafven märker något.

Milda och vemodsfulla känslor uttrycker orientalen
genom gräsen, passionerade och brinnande genom
blommor med glödande färger. Men för öfrigt tyckas
icke färgerna hafva någon betydelse i orientalernas
blomsterspråk, hvilket uttrycker tankarna väsentligen
genom blommornas inbördes ställning.

Under riddaretiden nådde blomsterspråket en hög grad
af utveckling i Spanien, Italien och Frankrike. Det
använde emellertid förnämligast färgerna till att
symbolisera tankar och känslor. I riddareväsendet
spelade nämligen färgerna en ytterst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:38:33 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1877/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free