Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helgeandshuset i Visby och dess kyrkor. C. J. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och till Jerusalem. Till Visby kommo derför årligen
från aflägsna länder talrika skaror af handlande,
af andlige och pilgrimer. Äfven i Yisby, liksom i
Köpenhamn och annorstädes, hade Helge-Andshuset nära
vid och norr om staden ett spe-tälskehus med särskild
åt S:t Göran helgad kyrka. Af såväl Helge-Andshuset
som af dess annex, spetälskehuset, finnas inga
lemningar, men deras kyrkor qvar stå såsom ruiner.
De tomter, åkrar, m. m., som det forna Helge-Andshuset
ägde, hafva öfvergått till nu varande hospitalet
i Visby, i hvars jordabok många af dem ännu bära
ålderdomliga namn, som påminna om de ursprungliga
gifvarne. Så finnas der "Michel Kanngjutares»,
"Barbara Davids" (enkas), "Hans Nemtzen’S",
"Lylof Smitfs", "Berndt WahrendorfFs" åkrar,
o. s. v. Bland dessa olikartade lägenheter var äfven
en, i Visby gamla stadslag omtalad, "spetalmölle"
(hospitals-qvarn), belägen norr om staden och
längesedan förstörd.
Helge-
som till sina delar visar sig vara samtidig och
som troligen blifvit uppförd vid början eller under
första hälften af 1200-talet, utgöres af en åttasidig
hufvudbyggnad, hvilken består af tvänne lika stora
afdelningar, den ena öfver den andra, med ett för båda
afdelningarna genom bågformiga öppningar gemensamt
aflångt fyrkantigt kor. Hvardera våningen har haft
sido-altaren och således varit inrättad äfven för
särskild gudstjenst, men högaltaret i koret har varit
gemensamt för båda, och genom en större åttasidig
öppning i nedra våningens takhvalf har sången i
nyssnämnda våning kunnat förena sig med sången i
den öfra.
Nedra afdelningen, hvars plan i följd af yttre
grusfyllning efter förstörda byggnader ligger vid
pass en fot lägre än den omgifvande marken, har
invändigt i norr och söder eri utsträckning af vid
pass 47 fot, i öster och vester af nära 45 fot. Korets
bredd är 27 och hela kyrkans längd 84 fot. I nedra
afdelningen, som röjer yngre rundbågstil, uppbäras
hvalfven af 4 åttkantiga pelare med enkla baser
och kapitäler. Pelarne äro 14 fot höga och 4 fot i
tvärmått, samt äro byggda dels af hela block, dels
af tvänne mot hvarandra lagda halfvor. Oaktadt dessa
pelares korthet, har ett väl beräknadt förhållande
mellan deras skaft och öfriga delar aflägsnat
allt, som kunde tyckas dvärgaktigt, liksom man
vid anblicken af nedra afdelningen i dess helhet
ingalunda bemärker det nedtryckta och källarlika,
som gör de s. k. kryptorna (underjordiska kyrkor)
så dystra. Nämnda pelare uppbära halfcirkelformiga
föreningsbågar; skiljebågarna åter (mellan pelarna
och yttermurarna) hafva fått vida mindre spännvidd än
föreningsbågarna och hafva derför blifvit spetsiga. I
sydöstra och nordöstra sidorna äro halfrunda
altarnischer med ett smalt rundbågigt fönster i
hvardera. Inne i sydvestra och nordvestra sidomurarna
leda till öfra afdelningen. trappor, som betäckas af
trenne, liksom sjelfva trappan, uppåt stigande och
af fina pelare fordom uppburna rundbågar, hvarigenom
trapporna varit öppna inåt kyrkan; utifrån erhålla
de belysning, den ena genom ett aflångt sex-bladigt,
den andra genom ett fyrbladigt rosettfönster. På
vestra sidan, midt emellan trapporna, finnes ett
större, rundt och sex-bladigt rosettfönster med
vacker omfattning. Genom dessa anordningar har
kyrkans fond varit synnerligen prydlig. Å södra
sidan finnes en fordom praktfull portal, som (utåt)
haft å hvarje sida om dörröppningen tvänne kolonner,
hvilkas med fint bladverk sirade kapitäler äro qvar,
och öfver kolonnerna höja sig rundbågar. Bredvid
denna hufvudingång synas spår af en mindre port,
som ledt in i södra trappuppgången; denna port har
längesedan blifvit förstörd och tillmurad. Midt emot
södra portalen finnes å norra sidan en enkel rundbågig
port, som likaledes längesedan blifvit igenmurad.
Genom den lindrigt spetsiga triumfbågen (mellan
skeppet eller den egentliga kyrkan och koret), hvilken
är 14 J/2 fot bred, öppnar sig den nedra afdelningen
eller underskeppet emot koret, som i öster utvändigt
har rak gafvelmur, i hvilken en stor, ursprungligen
mer än halfcirkelformig (hästskoformig) nisch finnes
för högaltaret, af hvilket intet spår finnes qvar.
Midt i nischen är ett rundbågigt fönster. På
hvardera sidan om denna nisch har det funnits
tre små sakristior, den ena öfver den andra
och med smala trappor sinsemellan förenade, af
hvilka den tredje och öfversta å hvardera sidan
är alldeles förstörd. Kordörren, som utåt har
rundbågig betäckning, är tillmurad, och i stället
för tvänne små rundbågiga fönster å södra sidan,
som blifvit igenmurade, har ett stort rundbågigt
fönster tillkommit.
Från det högtidliga dunklet i den hvalfbetäckta och
temligen väl bibehållna nedra afdelningen af kyrkans
oktogon stiger man på den i senare tid iståndsatta
trappan i nordvestra muren upp i öfverskeppet, der
himmelens ljus genom de sprängda hvalfven strålar
in öfver den här mycket förstörda helgedommen,
hvars sidomurar till stor del äro remnade och
hvars golf grönskar med gräs, buskar och träd:
de qvarsittande hvalfdelarnas taggiga konturer
nästan höljas af blomster och buskväxter, och genom
triumfbågen mot öster ser man öfver korets sidomurar
de rikaste löfträdsmassor i trädgårdarna vid foten af
"Norderklint", hvars husrader längst bort begränsas
af den väldiga, tornbeväpnade ringmuren.
Dessa en gifmild naturs sköna dekorationer behöfvas
i sanning också för att mildra det dystra intrycket
af all den ödeläggelse, som i följd af fiendevåld
och tidens gnagande tand öfvergått denna egendomligt
vackra, kyrkliga minnesvård.
De båda förut nämtfda trapporna i syd- och nordvestra
sidomurarna mötas här uppe, midt å vestra sidan,
och genom en rundbågig dörröppning’inträda vi i öfra
afdelningen, som till höjd och bredd är ungefärligen
lik den nedra, men som i sin aiiordning röjer äldre
spetsbågstil. Midt öfver . den undre afdelningens fyra
åttkantiga pelare stå här lika många runda sådana,
tio fot höga och fyra fot i tvärmått, hvilka alla
mer och mer börjat luta till fall. Hvalfven, som
dessa pelare uppburit, hafva, såsom redan antydt är,
till största delen. nedstörtat. Pelarkapitälerna
äro enkla, men basernas hörn betäckas och prydas af
"Skyddsblad", hvilkas former äro för hvarje pelare
olika; I hörnen af titelvignetten till denna uppsats
har tecknaren anbragt de mjuka och smakfulla dragen
utaf några af dessa för Medeltidens byggnadskonst,
i följd af dess sträfvande att så ofta som möjligt
åt den hårda stenen förläna ett lefvande uttryck,
egendomliga hörnprydnader å den grekiska forntidens
i öfrigt bibehållna så kallade "attiska bas". -
De syd- och nordöstra sidorna af åttkanten äro här
helt och hållet upptagna enhvar af en halirund och
halfkupolformigt betäckt altar-nisch. I hvardera
af sydvestra och södra sidorna märkes en bred,
men låg altarnisch, som betäckes af två rundbågar,
som hvilat på en midtkolonn. Man kan således antaga,
att här uppe varit fyra sidoaltaren. På södra sidan
finnes ett stort rundfönster. Midt på golfvet märkes
den åttkantiga öppningen, som i tvärmått håller vid
pass sju fot och hvars listprydda omfattning består
af åtta mycket väl och utan hjelp af jern-krampor
sammanfogade stenar.
Triumfbågen i öster, hvarigenom man här uppe
kunnat höra messan från högaltaret nere i koret och
hvarigenom de främst sittande kunnat se ceremonierna
der nere, är fjorton fot bred, tio fot hög med
helrund betäckning.
Från denna afdelning leder en trappa inne i muren
upp till det forna löftet, på hvars bibehållna norra
del man bland buskar och träd å en der anbragt bänk
hvilar sig efter den ansträngande vandringen uppför
tillsammans sjutio höga trappsteg. Den vidsträckta
utsigten öfver stad och land och haf skänker här
en rik belöning för upp vandringens mödor. I hvarje
af de åtta sidomurarna synas tydliga spår efter två
ljudöppningar för kyrkans klockor, hvilka öppningar
sedan blifvit tillmurade.
Alltsedan år 1525, då liibeckarne härjade och brände
norra delen af staden, har kyrkan varit en ruin,
och dess förstöring har i mer än tre århundraden
småningom fortgått. Den åttkantiga kyrkans qvarstående
sidomurar äro från marken vid pass femtiosex fot och
korets några och tretio fot höga.
Kyrkans yttre har efter all anledning varit af utmärkt
skönhet. En hvar af de åtta sidorna har fordom slutat
upptill med ett spetsigt roste, och inom denna vackra
gafvelkrans, påminnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
