Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra antipoder. G. C. Witt - Till skörd. (Om Palmcrantz' kulspruta.) Anderson-Edenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
torkades detta och förvarades såsom
segertecken. Sådana hufvuden finnas i flera europeiska
museer.
Nya Zeeland upptäcktes år 1642 af holländaren
Tasman.* Sedan undersöktes öarna noggrannare af
Cook, som besökte dem flera gånger på olika år. Ej
förr än ett hundra sjutiotre år efter européernas
första besök, således år 1815, vågade en engelsk
missionär, Marsden, från Nya Syd-Wales öfverflytta
dit och grundlägga en missionsstation. Sedan arbetade
flera evangelii förkunnare, under ständig lifsfara
och mycket hindrade i sin verksamhet af de vilda
utrotningskrig, infödingarna förde mot hvarandra,
mer än ett fjerdedels århundrade för kristendommens
utbredande. År 1840 förklarade engelska regeringen
hela landet vara en engelsk koloni. Derefter vann
missionärernas arbete mera framgång, och sedan
höfdingarna genom ett fördrag af år 1846 underkastat
sig Englands herravälde, hafva krigen upphört och
kristna läran blifvit allmänt antagen.
Huru olika är ej tillståndet på Nya Zeeland nu,
mot hvad det var den dag, Tasman anlände dit! Här
som öfverallt, der
fridens och försoningens lära vunnit insteg,
der kristendommens ljus strålat in i mörkret af
hedendommens natt, har ett nytt samhällsskick, nya
lagar, nya seder blifvit rådande. De kannibaliska
måltiderna hafva försvunnit, kyrkor blifvit byggda,
skolor inrättade, åkerbruk, boskapsskötsel och
handtverkerier införda. Att dock äfven här mycket
ogräs blifvit utsadt bland hvetet, är ett beklagligt
faktum. Bland den mängd engelsmän och andra européer,
som bosatt sig i landet, voro många förrymda matroser,
förbrytare och andra äfventyrare, hvilka meddelat sina
laster åt. infödingarna. Då öarna upptäcktes, funnos
der inga större fyrfotadjur, men en mängd fågelarter;
hafvet hvimlade af fisk och skaldjur. Européerna
hafva infört hästar, nötkreatur, får och svin samt af
sädesslag majs, hvete m. m. Landet har utan tvifvel
en stor framtid för sig, men för närvarande är det
ringa upp-odlaclt och glest befolkadt. Jämnföra vi
det med någon del af vårt eget land, så finna vi,
att det är en tredjedel större än Göta rike, men
att dess befolkning icke utgör mer än sju procent af
folkantalet i den delen af Sverge.
G. C. Witt.
Till
m nian vill förlägga de
motsatta polerna af det moderna samhället med dess
äflan och sträfvan inom området för den industriella
verksamheten, något,
som i tidehvarfvet för industriens och uppfinningarnas
blomst-ring ju icke saknar räson, skall man svårligen
kunna beteckna dem bättre, än hvad som skett på
den vidstående illustrationen: Skördemaskinen
och kulsprutan, två stridiga verldsåskådningars
symboler, dock utgångna från ett gemensamt ursprung:
mennisko-snillet! Skördemaskinen och kulsprutan, två
ytterliga motsatser, hvilka dock i viss mening hafva
ett gemensamt ändamål: skördens! Skördemaskinen
och kulsprutan, två epokgörande redskap, hvar
på sitt fält, det ena på fredens, det andra på
krigets! Skördemaskinen och kulsprutan, två moderna
arbetare, den ena uppbyggande och framkallande
förnöjsamhet, den andra förstörande och framkallande
lidande och sorg! Skördemaskinen och kulsprutan,
den ena i skördens tid hopsamlande arbetets frukter,
den andra i krigets tid försvarande dem och de tegar,
der de mognat!
Så ytterligt motsatta, så synbart oförenliga,
hafva dessa redskap dock nära och lätt insedda
beröringspunkter, tillräckligt många, att rättfärdiga
deras sammanställning på en teckning. Detta är
dock icke enda skälet, hvarför vi påkallat våra
läsares uppmärksamhet för dessa moderna redskap
gemensamt. Icke heller hafva vi gjort det för
retelsen, att få framställa en pikant motsats; utan
vi hafva gjort det jämn väl derför, att dessa bägge
maskiner, i den gestalt de här framställas, hafva
ett gemensamt svenskt hem, en gemensam svensk fabrik,
hvarifrån de utgå.
Bland våra otaliga redskaper äro ^ vapnen
äldst. Menniskan är den enda Jl> af jordens
alla varelser, som haft behof af att öka
sin naturliga for-Naturen har icke utrustat
henne till krigare, denna hennes egenskap är
en biprodukt af civilisationen, en af odlingens
surkartar. Med den kastade stenen, med den hyttande
påken fick hennes försvars- eller anfallskraft
sin första betydliga tillökning. Den slungade
stenen ersattes snart af den hvi-nande pilen,
som säkrare träffade ett aflägset mål.
Påken efterträddes af klubban och denna af huggaren.
Med uppfinningen af krutet var pilens roll utspelad.
En fullständig omstört-ning i vapnens utseende
och kraft framkallades deraf. Det senaste skedet
i dessa redskaps utvecklingshistoria betecknas af de
pansarbrytande kanonernas och kulsprutornas inträde
bland menniskoslagtens förnämsta verktyg. Der stå
vi nu.
Från den enkla skördemaskin, som utgjordes af den
hvässade flintstenen, möta oss många utvecklingsgrader
af detta redskap tills vi stå framför lien, som i
århundraden beherrskat våra ängar och sädesfält,
pröfvat armstyrkan hos vår arbetande befolkning och
förskaffat den tunga och heta dagar. Skördemaskinen,
den mekaniska, länge väntad, har nu kommit. Den korta
tid, han varit i verksamhet, är nog för att kunna med
säkerhet förutsäga inträdet af den tid, då liens hela
verksamhet skall vara inskränkt till dikesrenarna
och backstugornas åkertäppor. Den tiden, då de väl
bergade grödorna icke skola höra till undantagen,
står för dörren.
Vapnen hafva, med de menskliga passionerna
till bunds-förvandter, utkräft en oerhördt dyr
förstfödslorätt. De hafva varit på god väg - de
äro det, kan man säga - att suga must och märg ur
folken, de hafva tagit brorslotten af skatterna,
de hafva förvandlat stora delar af Guds sköna jord
till grafplatser; men så hafva de också, under sitt
omätliga blods-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
