Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Linz till Wien. Anderson-Edenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J n sommarresa på Rhen från Mainz till Köln erbjuder
onekligen mycket af intresse, och få hafva de
nordhor varit, som haft lyckan att få betrakta
verldens gång söder om det egna landets gränser,
hvilka ej begagnat tillfället att rikta minnet
med de tjusande bilder, som denna del af Khendalen
erbjuder. Den ansenliga floden, strändernas vexlande
natur i slättland, jämna sluttningar och branta
bergpartier, den yppiga grönskan, den oändliga raden
af småstäder, ståtliga herresäten och byar, de för
nordbons öga så intressanta vingårdarna, som höja
sig terrassformigt upp efter klippornas väggar och
jordkullarnas sidor och, framför allt - för att ej
tala om den brokiga, ofta ganska egendomliga skara,
som utgör resesäll-skapct - mängden af borgruiner,
dessa vittrande medeltids-minnen, hvarom nästan hvarje
uppskjutande klippspets talar och
till
floden fortsätta resan till Wien. Ångbåtarna gå
dagligen, och till färden åtgår omkring åtta timmar.
Man kan tryggt säga, att allt hvad en Rhenfärd
erbjuder, det finner man äfven under en
Donaufärd. Äfven Donaus stränder äro garnerade med
en mängd städer, kloster, kyrkor, slott, vingårdar,
sagorika borgruiner, välgörenhetsinrättningar,
byar och vexlande, herrliga naturscenerier. Men en
väsentlig skilnad finnes dock, och den kan betecknas
sålunda: hvad Rhen har smått och hopträngdt, det har
Donau storslaget och vidsträckt. Donau bjuder mellan
Linz och Wien till och med på rätt ansenliga forsar,
och de österrikiska alperna, hvilka i söder begränsa
denna del af Donaudalen, bilda deråt en imponerande
ram, som äfven lemnar sitt ej lilla bidrag af intresse
åt färden.
Diirrenstein vid Donau.
till hvilka knyta sig dessa romantiska, mest hemska,
legender, hvarpå just Rhendalen är så rik – allt
detta fängslar med sådan makt intresset, att det mer
än väl ger valuta för den tid, som åtgår till resan.
Innan de nu snabba kommunikationerna tilläto den
resande att på några få dagar genomkorsa Europa i
alla riktningar, gick svenskarnas utländska stråkväg
nästan uteslutande öfver Köln till Paris. Numera styra
många kosan äfven mot sydost öfver Berlin, Dresden,
sachsiska Schweiz, Prag och Wien, Österrikes glada,
vackra hufvudstad.
Ilar man fått den goda tanken att styra kosan åt detta
håll, ökar man i väsentlig mån resans behag och samlar
oförgätliga skatter åt minnet, om man, i stället för
att gå med bantåg öfver Brunn eller genom Mähren,
som endast måttligt kunna intressera, tager vägen
till den täcka staden Linz och der stiger ombord på
en af de präktiga ångarna i hamnen, för att på Donau-
Yid Linz börjar Donau, efter att i många bugter hafva
brutit sig väg genom det tyska slättlandet - en trög
vandring, derunder han mottagit ansenliga tillflöden,
deribland af Iller, Lech, Isar och andra, hvar
för sig respektabla, floder -, att blifva verkligt
vördnadsbjudande. Till en början märker man knappast
att floden skjuter sin grumliga vattenmassa framåt,
men ett stycke längre ned Ökar han farten och skyndar
stycketals skummande öfver sin steniga bädd.
Ångbåtens passagerare, under den vackra årstiden
alltid mycket talrika, följa med resehandboken i hand
strändernas vexlande taflor och det brokiga lifvet
på "floden, der man passerar fartyg och pråmar af
det underligaste utseende, timmerflottor, flytande
plankstaplar och en nästan oafbruten rad af simmande
qvarnar, uppburna af pontoner och försedda med små
boningshus, i hvilka mjölnarfamiljen bor och flyttar
med qvarnen upp och ned för floden, allt efter som
kunderna kalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
